- Barn tycker det är roligt att skapa grejer och pyssla. Även jag tycker det är roligt, har jag upptäckt. En erfarenhet jag fått är att andra länder tar in mer estetik i olika ämnen. Det är spännande, säger Georgios Kastanis, lärare och Comeniusansvarig på Tåby skola.
Under två år är skolan med i ett projekt tillsammans med Polen, England och Italien. Ett mål är att eleverna ska bli bättre i engelska, men man vill också jämföra deras drömmar och värderingar för att se om de skiljer sig åt.
Lärare från skolorna träffas en gång per termin och besöker alla fyra vänskolor som är med i projektet. Vid ett tillfälle har elever varit med. Det var den polska skolan som är högstadieskola som tog med elever.
Övriga skolor har så unga elever att det är för svårt med resor.
- Genom brevväxling har eleverna fått lära känna varandra lite. Från början fick alla som ville en brevvän, men nu har jag delat in eleverna i grupper som skriver tillsammans, berättar Georgios Kastanis.
Med Skype
I vår ska skolorna försöka att kommunicera genom internettelefoni via Skype.
- Det här har gett oss möjlighet att reflektera över vårt eget arbete och jämföra det med andras. Vi kan utvärdera våra egna metoder, säger Georgios Kastanis.
Att undervisningen och skolvärlden ser väldigt olika ut i olika länder blir slående vid besöken på de andra skolorna.
- Ofta är skolorna väldigt stängda. De är en egen värld. Den engelska skolan som vi besökte blev jag imponerad av. Den ligger i ett tungt område med stor arbetslöshet och barn som har en tuff bakgrund. Där jobbar skolan med hela familjen. De har litteratur- och mattedagar då de föräldrar som behöver det får lära sig att läsa, berättar Helena Jarstad.
En slutsats som dragits är att den svenska skolan är väldigt kollektivistisk och öppen. Man jobbar med att alla ska dra åt samma håll. De andra länderna visar på en mer disciplinerad skola. I Polen fanns det exempelvis uppsatt i skolkorridorerna vem som var månadens bästa elev med provresultat i varje ämne.
De andra tävlar
Tävlande är en vardag i de andra skolorna. Likaså när projektgruppen ska visa upp inför varandra vad som gjorts.
- Inför det sista mötet, som ska vara här i Sverige i vår, har vi bestämt att uppdraget inte ska vara i tävlingsform, säger Georgios Kastanis.
- Då tyckte de vi var lite knäppa som inte vill tävla. Men vi har försökt förklara för dem att här är det inte som hos dem, och det får de se när de väl är här, säger Helena Jarstad.
