Hade den tjockare grenen som lossnat från timmerbilen framför honom och som for genom vindrutan hamnat några centimeter åt höger hade Esbjörn Mathiesen kanske inte längre varit i livet. Grenen missade precis förarsätet i brösthöjd.
– Det bara small! Jag kastade mig åt sidan innan jag körde av vägen. Jag hann inte ens bli rädd. Tack och lov kom inte några bilar och jag undvek att köra in i busshållplatsen på andra sidan vägen med någon meters marginal, minns Esbjörn efter trafikolyckan som skedde på Kimstadsvägen utanför Skärblacka strax före klockan 22.00 den 5 november.
Esbjörn, maskinförare till yrket, berättar i nästa mening att han hade tur. Förutom att slå upp ett gammalt diskbråck undkom han oskadd. Men han tänker dagligen på vad som egentligen hände. Men frågorna han funderar över får han inga svar på.
– Jag hade varit utanför Valdemarsvik och vakat på vildsvin under kvällen. På väg hem kom jag ifatt en timmerbil i Kimstad. Utanför samhället tänkte jag köra om i nedförsbacken, men jag fick möte och tänkte att jag struntar i det. Timmerbilen fick snabbt upp farten, jag hade inte bråttom och vi rullade mot Skärblacka på 70-sträckan. Kort därefter small det! Man hinner inte tänka så mycket mer. Jag såg aldrig grenen komma i luften! säger Esbjörn.
Han går hjälpligt inomhus med stöd av krycka och gåbord. Medicinen dämpar smärtan, men det syns att han har ont. Dagarna fördriver han halvliggandes i soffan i vardagsrummet i sällskap med hundarna Vilda och Bella.
– Ena benet hänger inte riktigt med och det värker i ryggen, ner mot rumpan och låret. Då och då försvinner känseln. När jag stod på vägen efter avåkningen var jag öm i hela kroppen.
Hans egna efterforskningar, för att dels bringa klarhet i olycksorsaken, dels försöka få fatt i chauffören, har hittills varit tämligen resultatlösa, trots att det kanske bara handlar om en handfull fordon som levererade timmer sent den kvällen.
– Jag är inte ute för att ställa en enskild förare till svars och ingen i det här fallet är heller misstänkt för någonting. Men ur försäkringssynpunkt kanske åkeriet har någon försäkring som täcker min självrisk när sånt här händer. Min bil är sönderslagen, jag vet inte om den går att rädda, men jag behöver en bil. Den jag åkte av med kanske bara är att skrota. Eftersom min bil var halvförsäkrad så måste jag ha en motpart för att få hjälp, säger Esbjörn.