Sprängningar, som den här i Hageby den 25 mars, och skjutningar är en del av den våldsvåg Norrköping just nu befinner sig i. Syftet med de nya säkerhetszonerna är att förebygga och förhindra den typ av brottslig verksamhet i ett visst område.
Från och med den 25 april får polisen införa säkerhetszoner (visitationszoner). Det innebär att polisen får rätt att i vissa områden genomföra kroppsvisitation och husrannsakan i fordon utan att det finns brottsmisstankar riktade mot en person. Syftet, enligt regeringen, är att öka tryggheten i våldsutsatta områden.
Med tanke på att vi har en pågående konflikt mellan flera grupperingar i Norrköping är frågan given:
När får vi se den första säkerhetszonen i vår stad?
Den som har bäst koll på det är lokalpolisområdeschefen Frida Braf.
– Vi håller på att titta på om det kan bli läge att fatta ett sådant beslut. Lagen ger oss rätt att införa en säkerhetszon i ett visst område om det med hänsyn till en konflikt mellan grupperingar finns en påtaglig risk för brottslig verksamhet som innefattar skjutning eller sprängning i området, samt att säkerhetszonen är av synnerlig vikt för att förebygga eller förhindra denna brottslighet.
Är det inte där vi är, med tanke på de sprängningar och skjutningar som vi har haft i Norrköping den senaste tiden?
– Som sagt, än så länge finns det inget beslut och vi behöver vara kloka i hur vi använder nya verktyg som vi får till oss.
Hur fungerar det här i praktiken? Om ni ser att det är stökigt kopplat till en konflikt mellan två grupperingar, exempelvis i Navestad och Marielund – kan ni då besluta att införa säkerhetszon i ett av områdena? Kan ni införa det i båda samtidigt?
– Zonerna ska införas där det finns behov. Det kan vara flera områden samtidigt, det finns inga begränsningar. Ett beslut om att införa en säkerhetszon ska som längst gälla i två veckor, men kan förlängas genom ett nytt beslut.
Om ni fattat beslut om att införa säkerhetszon i ett område, vad händer då?
– Då måste vi informera allmänheten. De boende i området kommer få information via anslag. Vi kommer också informera i sociala medier och på polisens hemsida. Jag vet i nuläget inte hur långt innan vi måste informera.
Finns det inte en risk för att den brottsliga verksamheten flyttas till ett annat område om ni redan innan informerar om säkerhetszonen?
– Lagen säger att vi ska informera innan. Informationen om att säkerhetszon införs kan ha en förebyggande effekt på brottsligheten i ett område och kan avskräcka till exempel gängkriminella att begå brott.
Hur ser du på säkerhetszonerna?
– Jag välkomnar alla verktyg som ger oss förutsättningar att utföra vårt arbetet på ett bättre sätt, att vi får bättre möjligheter att möta den lägesbild vi har.
Kan säkerhetszoner få någon påverkan på den våldsvåg vi ser i Norrköping just nu?
– Det är svårt att säga något om det i nuläget. Vi vet inte vilken påverkan det kan få då vi inte testat det än. Men för att bryta våldsvågen behöver vi vidta flera åtgärder, både på kort och lång sikt. Nya verktyg som säkerhetszoner och ökad kameraövervakning kan vara komplement som hjälper oss.
I Danmark har det funnits visitationszoner i flera år. Från och med den 25 april i år har polisen Sverige rätt att införa säkerhetszoner i områden.
Det finns en del kritik mot de här säkerhetszonerna. Vissa menar att relationen mellan polisen och allmänheten påverkas negativt - att de som utsätts för visitering snarare känner minskat förtroende för polisen?
– Jag kan förstå att det finns en oro och att det väcker känslor hos allmänheten. Men vi inom polisen jobbar alltid med hur vi ska bemöta allmänheten. Vi har en proportionalitetsprincip som vi alltid måste följa, som innebär att vi inte får använda mer ingripande åtgärder än vad som krävs och det ändras inte för att vi inför säkerhetszoner.
En del av diskussionen kring säkerhetszoner handlar om vad som krävs för att bli kroppsvisiterad. Att det exempelvis handlar om att man bär vissa klädmärken, som en Guccikeps?
– En viss klädstil är inte enskild grund för visitering. Vi gör en samlad bedömning av personen vi har framför oss. Vilken situation befinner sig personen i? Vilken tidpunkt på dygnet befinner sig den här personen i området? Har hen ett avvikande beteendemönster? Vilket sällskap befinner sig personen i? Verkar han eller hon nervös? Försöker någon gömma sig? Har vi fått underrättelse kring vissa personer?
Martin Melin (L) hamnade i hetluften i samband med en pressträff där han pratade om Gucci-kepsar och gängkriminella.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) menar att det finns en "uppenbar risk för att ingripanden kommer att basera på diskriminerande etnisk profilering". Kommentar till det?
– Det blir samma svar som innan. Vi fattar inte beslut baserat på enskild grund, utan jobbar efter flera parametrar samtidigt, säger Frida Braf.