Det var i november förra året som utbildningskontoret presenterade flera skarpa förslag på besparingar inom Norrköpings gymnasieskolor. Vi har tidigare skrivit om program, personal och elever som påverkas. Nu kan vi konstatera att klockan klämtar för vård- och omsorgsprogrammet på Ebersteinska.
Onsdagen den 17 januari föreslås utbildningsnämnden att klubba igenom ett förslag om att det skolförlagda programmet inte ska finnas med i kommande läsårs utbud – programmet kommer att enbart bedrivas i lärlingsform på Norrköpings lärlingsgymnasium.
Två dagar innan beslutet fattas kom utbildningsnämndens ordförande ingrid Cassel (M) och utbildningsdirektören Jonas Eriksson på besök till Ebersteinska. Efter att Ingrid Cassel träffat personal fick elever möjlighet att ställa frågor till den högst ansvariga politikern.
Chanel Åkerström och Layla Mohamhed Mustaf i årskurs två passade på att lämna över en namninsamling i samband med pratstunden. Budskapet var tydligt: Rör inte vård- och omsorgsprogrammet.
– Vi blev chockade när vi hörde att de vill lägga ner. Det är ofattbart, säger Chanel Åkerström.
De elever som läser programmet kommer oavsett att få läsa klart utbildningen. Trots att de som går där nu personligen inte drabbas av en eventuell förändring engagerar de sig.
– De kanske sparar pengar just nu, men i framtiden kommer det bli dyrt om det inte finns några undersköterskor, då blir det synd om de gamla, säger Chanel.
– Det behövs fler undersköterskor, då måste man locka till sig fler med bra utbildningar. Lägger man ner vårdprogrammet blir det färre som söker, säger Layla.
Planerna motiveras bland annat med att programmet även finns på Drottning Blankas gymnasium och Norrköpings lärlingsgymnasium. Men det argumentet biter inte på eleverna på Ebersteinska.
– De gör ett stort misstag om de lägger ner vård- och omsorg. Det är inte alla elever som passar att gå i lärlingsform. Jag vet flera elever i min klass som inte skulle välja vård om det bara finns på lärlingsgymnasiet. Fördelen är att vi har teoridelen också, vi får läsa om hur vi ska göra innan vi får göra det ute på en arbetsplats, säger Love Runesson, som går i trean.
Efter att ha tagit emot synpunkter från både elever och personal öppnade Ingrid Cassel för att det inte nödvändigtvis behöver bli det förslag som utbildningskontoret har plockat fram.
– Jag tycker att de var bra på att berätta om de fördelar som finns med programmet, Det kan bli förändringar i förslaget. Vi ska prata igenom det här. Det kan bli så att Jonas Eriksson kommer med ett nytt förslag som vi politiker ska ta ställning till, säger Ingrid Cassel.
Hon pekar främst på två faktorer.
– Dels har det ansökningarna ökat, från 20 till 29 sökande. Dels har vi fått uppgifter om att det är köer för att komma in på programmet på Curt Nicolingymnasiet i Finspång. Det här pekar på att intresset har ökat och att det kan ha skett ett trendbrott.
– Men samtidigt hastar det. Vi behöver ta ett beslut nu med tanke på att antagningstiden snart går ut.
Vad händer närmast?
– Vi har ett möte i morgon (läs tisdag). Vi får se vad vi fattar beslut om då inför onsdagens sammanträde.
I samband med budgetpresentetationen i juni 2023 konstaterade Patrik Palm (M), kommunalråd och ordförande i vård- och omsorgsnämnden, att den största utmaningen "är att hitta personal".
Hur rimmar det med att ni vill avveckla ett program för att få fram undersköterskor?
– Lärlingsprogrammet gör att vi snabbt kan få ut folk på arbetsmarknaden. Vi måste försöka hitta alla möjliga vägar för att få fler att jobba inom vården. Men vi har tyvärr inte råd med att vi har tomma stolar i våra skolor, säger Ingrid Cassel.
Oppositionsrådet Maria Sayeler Behnam (S), som även sitter i utbildningsnämnden, tycker att det här är helt fel väg att gå.
– Vi lämnade in ett yrkande redan i november där vi pekade på kompetensförsörjningen. Enligt SKR behöver vi under de kommande tio åren öka antalet undersköterskor med 30 procent. Jag förstår att det är problematiskt om eleverna inte söker utbildningen, men då måste vi gemensamt jobba för att göra den mer attraktiv, i stället för att lägga ner.
Hur ser du på att det kan bli ett nytt förslag som läggs fram?
– Det är positivt om de backar från förslaget, men jag tycker att det är anmärkningsvärt att de ändrar förslag så här sent i processen.