Fem lägenheter ryms i nya fastigheten på Kneippgatan. Tre bostäder blir äganderätter, två hyrs ut. Boendeytan varierar från 85 till 200 kvadratmeter. Inflyttning sker i september/oktober 2022.
– Vi köpte den tidigare hyresfastigheten 2008. Huset var byggt 1939 och hade tio lägenheter. Men renoveringsbehovet var stort och boendestandarden låg. Sättningsskadorna var omfattande och det saknades fuktskydd i källarkonstruktionen. Vår analys var att en större renovering skulle bli kostsam och att riva var det bästa alternativet, säger Peter Bodefalk.
Utflyttningen skedde vid årsskiftet 2020/2021 och rivning och sanering av hus och tomt pågick på vårvintern. Pålningen utfördes i augusti. Om några veckor räknar Peter Bodefalk med att byggarna har gjutit klart bottenplattan.
– Läget och utsikten blir bästa tänkbara ned mot Strömmen. Att fastigheten byggs i etapper sänker höjden på byggnaden mot vattnet. Dessutom är det speciellt att vi bygger ett miljösmart trähus som är lätt och tyst att bygga i, enkelt att montera och med material från Sverige. Bjälklagen består till exempel av konstruktionslimmade träplattor, berättar han.
Oroas du som byggherre av en eventuell betongbrist?
– Branschen höjer ett varningens finger för att det kan bli så. Vi hinner gjuta klart i höst och påverkas då inte längre av vad som händer runt Cementa. Själva behöver vi 280 kubik till bottenplatta, källarväggar och första bjälklaget.
Maria Hellström, projektchef på bygget för totalentreprenören Åhlin-Ekeroth Byggnads AB, berättar att miljöaspekten har en betydande roll i nyproduktionen. Dit hör inte bara solpaneler och laddstolpar för elbilar. Ämnet runt miljön är bredare än så.
– Materialet ska helst vara närproducerat där vi är. Även medarbetarna försöker vi rekrytera från närområdet. Min kollega Mattias Pehrsson (affärsområdeschef) är duktig på att föreslå trä i stället för betongstomme och hitta beställare som är öppna för det.
Valet att välja rätt handlar mycket om kunskap. Enligt Maria Hellström måste ekonomin få utrymme i projekten.
– Förhoppningsvis går vi mer och mer mot tider när miljötänk, energikrav och ekonomi går hand i hand då de aktiva valen utvärderas. Sedan måste man ha respekt för att en del miljöval ofta blir för dyra för helhetsekonomin.