Det var en bekymrad skara skolchefer, med ungdomsnämndens ordförande Olle Johansson (S) i spetsen, som under torsdagen presenterade årets sammanställning av niornas slutbetyg.
Nedslående siffror som visar att behörigheten till de nationella programmen i gymnasieskolorna har minskat rejält de senaste åren, både bland kommunala och fristående skolor. Störst var tappet 2014.
– Resultaten speglar inte den bild vi skulle vilja se, tvärtom faktiskt, säger Olle Johansson.
Störst var tappet bland eleverna som gick ut nian i de kommunala skolorna. Där hade andelen behöriga elever sjunkit med 6, 1 procent det senaste året – från 82, 6 till 76, 5 procent.
Däremot visar meritvärdet av avgångselevernas betyg oförändrade värden. Något som förbryllar, men som skolchef Mats Olsson tror kan bero på ett ökat antal nyanlända elever.
– Nyanlända ungdomar som går årskurs nio kan till exempel vara jättebra på matematik, men av naturliga skäl inte ha tillräckliga kunskaper i svenska för att klara gymnasiebehörighet. Det drar upp meritvärdet, samtidigt som som det drar ner behörigheten, säger Mats Olsson.
Tidigare kunde elever som inte hade tillräckliga betyg gå om en årskurs, så fungerar det inte längre. I dag erbjuder skolan istället åtgärder i efterhand. För att komma tillrätta med de sjunkande resultaten vill kommunen nu utveckla samarbetet mellan grund- och gymnasieskola.
– Från och med 1 januari 2015 kommer vi införa en mer flytande verksamhet mellan årskurs åtta och andra året i gymnasiet. Den fysiska åldern kommer inte att vara lika viktig. Anländer elever till Sverige i årskurs nio, ska övergången mellan grund- och gymnasieskola vara mer flytande, säger Claes Göransson, tillförordnad bildningschef.
Men för att helt komma tillrätta med de sjunkande resultaten tror Olle Johansson att det skulle krävas en strukturförändring på nationell nivå. Detta för att hindra segregationen mellan skolor i olika områden.
– Det vi ser i hela Sverige i dag är att de redan svaga eleverna blir svagare, och de starka starkare. Vi behöver satsa resurser redan i de lägre årskurserna för att elever ska klara behörigheten till gymnasiet, säger han.
Till viss del skyller han grundskolans sjunkande resultat på friskolorna.
– Studiemotiverade elever väljer ofta friskolor. Kvar blir elever med sämre förutsättningar, och som ofta kräver mer resurser, säger han.