Detta är minnenas julafton
-Jag har alltid älskat pyssel. Varje jul blir tomtarna fler - men utan barndomens minnen ingen jul.Tomtemor Gunnel Skoog är nog det mest juliga som kan uppletas i sin röda dräkt.
I själva verket låg barndomens paradis i Kneippen och hette Villa Solliden. Nu bor hon i egen villa vid en av Promenaderna, till taket fyllt av tomtar.
-Inga tomtar på loftet, skämtar hon,men ingen jul utan alla minnen.
Vaktparad på pianot
Här vandrar en hel här av tallkottar över matbordet, somliga metar, andra sågar. De kommer från Häradshammar och blir fler för varje år.Här står över femtio stickade tomtar och håller vakt på pianot medan körledaren Hans Skoog spelar Tomtarnas vaktparad.
- Den här var så fin att den fick åka taxi hem, skrattar Gunnel och drar i skägget på sin amerikanska älsklingstomte, stor som en riktig vätte.
Tre systrar
Han har sällskap av en lika imponerande luciadocka i brodyr, en gåva av vänner.
Gunnel stod med ljus i håret i Frälsningsarmén som ung flicka, och skrämde nästan slag på hembiträdet hos doktor Börjesson som trodde att hon var ett väsen från ovan.
-Jag sörjde aldrig över att vara ensamt barn, jag hade två "systrar" och vi är bästisar ännu, berättar hon.
Sliten nalle
Pappa trävaruhandlaren skämde bort sin dotter - och här syns spåren.
- Bjällran hängde på min första kälke, säger Gunnel och klingar i salskronan. Varje jul fick jag ett nytt djur till krubban.(Den liknar i dag mera Noaks ark med sina höns och tigrar.) Nallen var min första julklapp.
Han sitter med röd rosett om halsen - hårt sliten efter alla famntag.
- Somliga barn hade svårt att sova middag på dagiset - nallen (som är en tvättäkta Steiff med spetsig nos) måste också sova och då gick det lättare, förklarar Gunnel.
Omgiven av barn
Redan som liten visste hon besked, det var barnträdgårdslärare hon skulle bli. Det skulle bli 37 år på Fröbelgården varav 19 som föreståndare.
- Jag tycker det är roligt med plock, säger hon, livet omgiven av barn förde med sig många kvällar med pyssel i advent och julfester.
Mycket kär är tomten som Mattias,nioårig, sågade i slöjden. Han är paret Skoogs "extrason". Pappa Dahls ljusstakar i guldpapper har stått framme varje jul sedan 1922 då han gjorde dem till sin nygifta hustru.
- Det händer, avslöjar Gunnel, att vi tar med oss några av tomtarna om vi reser bort över jul.
Hjärta av guld
Fram till Knut står pyntet kvar - allt från granna pappersfåglar, vilka är en påminnelse och den helige ande, till grötvätten på kökstrappan.
- Hon har ett hjärta av guld, säger Hans Skoog och skrattar. Gunnel tar upp näsduken, "jag mår dåligt när jag tänker på att vi har det så bra". De är aktiva i Pingstkyrkan sedan länge och tar julens budskap om att visa värme, glädje och givmildhet på största allvar.
Rädd för tomten
Ett julträd av äpplen av partikollegan Karl-Erik Biörsmark är en tradition som Hans Skoog uppskattar. Han är mångårig ledamot av kommunfullmäktige och kommunstyrelse för folkpartiet och har varit järnvägstjänsteman. För dagen iförd slips med kälkåkande tomtar.
Rädd för tomten?
- Visst, minns Gunnel, ända till den dag tomten visade sig ha samma ring på fingret som hembiträdet Britta. Sedan var det nöjet förbi.
Vad betyder jul för dig ?
- Kärleken och tryggheten.
Vi kryssar mellan levande lågor och drivor av röda små gubbar som samlats i hörnen. Den öppna spisen bjuder in till en värld lika osannolik och förtrollad som någonsin Hagmans leksaksaffär.
Tomtemor vinkar glatt, dörrkransen och rabatter av granris under fönstren är det sista vi ser. Ingen missar hemmet - följ bara de glittrande girlanderna och julröda rosetterna.
Så jobbar vi med nyheter