Kvar i skolan finns kompisarna på högstadiet. Två av dem, Arvid och Theo, har startat en insamling till Ludwig. De delar alla samma intresse: motorer och a-traktorer. Den där ödesdigra kvällen i januari åkte de från Vikbolandet till Söderköping.
– Man samlas och pratar i stora grupper, någon kanske åker runt med bilen och spelar musik och så umgås alla med alla helt enkelt. Det är något vi gör varje helg och det brukar vara väldigt roligt, berättar Arvid Hellström.
– Det var fullt i min bil, och den här kvällen skulle vi inte heller åka vägen förbi Ludwig hem. Därför åkte han med en annan. Men vi hängde alla när vi var i Söderköping, säger Theo Hildebrandt.
Arvid lärde känna Ludwig när han gick i fyran och Arvid i sexan. Båda två åkte sparkcykel och tyckte om att lära sig tricks tillsammans. De bodde i samma område och åkte samma buss till skolan.
Även om både Theo och Arvid går i nian var det inget konstigt att de umgicks mycket med Ludwig, i sjuan. Ludwig var en i gänget och de beskriver båda två en väldigt glad och rolig vän. Vikbolandsskolan är heller inte särskilt stor, vilket gör att vännerna som var med vid olyckan hade koll på att killarna kände varandra.
– Det var en kompis till mig som ringde där på natten. Hon visste att vi kände Ludwig, så hon ringde till mig och sa, ja det låter kanske lite brutalt, men: "Ludwig håller på att dö, vi måste få tag på hans föräldrar". Jag förstod först inte vad det var som hade hänt, eller om det var sant. De sa att de hade sladdat in i ett träd och jag tänkte att det inte kan vara så farligt. Men det var det ju, säger Arvid.
Arvid hade inte något nummer till Ludwigs föräldrar, men de hittade pappans telefonnummer på nätet. Mobilen blev också ledtråden de behövde för att kunna ta sig till olycksplatsen. Kompisen som ringde visste inte exakt var de befann sig, men på Snapchat och via den kartfunktion som visar var användare befinner sig kunde kompisarna snabbt se var vännerna fanns. Fler och fler av traktens ungdomar tog sig dit.
– Ludwig och den andra som blev skadad hade redan åkt iväg med ambulans när vi kom fram. Vi fick gå in till ett par grannar och värma oss, ha på oss filtar och kunde prata om vad som hade hänt, säger Theo.
– Räddningstjänsten bjöd in oss till brandstationen på natten. Det var ju jobbigt även för brandmännen eftersom flera av dem är lärare och kände Ludwig.
På stationen kunde de skärrade ungdomarna dela vad de varit med om och tillsammans med brandmännen beskriva sina upplevelser.
– På lördagen åkte vi till skolan. De hade öppet för att alla skulle kunna komma dit och prata. Och de som inte hade varit med till brandstationen på natten kunde få information, säger Arvid.
– Det var bra att få åka dit. Man behöver verkligen prata och dela med andra, säger Theo och Arvid håller med.
På måndagen efter olyckan samlades högstadieeleverna i skolans matsal för att rektorn skulle ge information. Buden var dystra. Ludwigs skador var livshotande. Men trots att världen hade vänts upp och ned för skolkamraterna var undervisningen tvungen att fortgå.
– Stämningen var inte som den brukar. Man märkte tydligt att det var någon som fattades, säger Theo.
– Ja, han kom ju fram till oss på rasterna varje dag. Det blev väldigt tydligt på bussen också, vi har ju alltid åkt ihop. Jag tänker på honom varje dag. Speciellt på bussresan, eftersom vi åker förbi olycksplatsen och jag ser det trasiga staketet och trädet varje dag, säger Arvid.
Båda har velat hälsat på Ludwig på sjukhuset, men hans skador är fortfarande allvarliga och än har han inte återfått medvetandet. För vännerna skulle det vara svårt att se honom ligga där i sjukhussängen. Att Ludwig är där, men ändå inte.
– Det är klart att vi har hopp. Om att allt ska bli som vanligt, men det kommer det ju troligen inte att bli, säger Arvid.
Om Ludwig vaknar väntar en överraskning. Arvid och Theo är initiativtagare till den insamling som görs till Ludwig. På ett dygn samlades nästan 130 000 kronor in.
– Det hade vi verkligen inte räknat med. Det är också en bekräftelse för hur många det är som bryr sig om Ludwig. Om Ludwig vaknar kommer han att få använda pengarna till vad som helst, säger Theo.
– Ja, det enda som han någonsin har pratat om är ju att han vill köpa en epa-traktor. Det är hans största intresse. Men jag vet inte. Nu kanske det inte kan bli så, säger Arvid.