Då och nu.
Grästuvorna förefaller aptitligt frodiga där boskapen går och betar i godan ro. Ett gistet stängsel av spillvirke håller den lilla hjorden på plats och i bakgrunden bildar Bråviken den naturliga gränsen åt norr. Rena rama landet och en idyll som den östgötske solskenskonstnären Johan Krouthén gärna såg den med sin pensel i näven.
Nu växer fritids- och bostadsprojektet Lindö strand upp på samma plats som kohagen låg och även i det fallet figurerar omdömet "idyll" i både kommunens och byggherrarnas projektbeskrivning.
Det här avsnittet av "Då och nu" sätter personligt rekord i att leta sig långt tillbaka i tiden. Vanligen håller vi oss till 1950- och 60-talen och rör oss otvunget på armlängds avstånd i centrala Norrköping. Den här bilden, som tillhör Norrköpings stadsarkiv, togs redan 1902 och visar ett Lindö en god stund innan villorna, segelklubbarna och småbåtshamnen satte sin prägel på området. Men redan då fanns planerna på att skapa ett sjönära samhälle för Norrköpings elit som möjligen skulle kunna mäta sig med exempelvis Saltsjöbaden i Stockholm.
När bilden togs hade man dock inte kommit riktigt så långt i planläggningen och det var alltså kohagen som tilläts lägga beslag på den allra mest attraktiva markbiten intill vattnet. Marken tillhörde AB Lindö Säteri som i sin tur hade bildats 1899 när de tre gårdarna Lindö, Skår och Rosendal blev en enda. Ett av det nya bolagets ändamål var att stycka av sin stora mark och sälja ett antal större och mindre tomter som på sikt skulle forma Lindö Villasamhälle.
Redan efter ett par år hade exploateringen tagit fart och nya grusvägar mot vattnet hade anlagts. Tomterna såldes av. Arbetet med att anlägga Lindö småbåtshamn hade också påbörjats och man anar att boskapens sjönära betesmarker behövdes för annan och mer lukrativ verksamhet. Drivande i utvecklingen av Lindö var grosshandlare Carl Teodor Du Rietz (1852–1924) som följaktligen brukar kallas för "Lindö Villasamhälles skapare". Han såg sin chans sedan Norrköpings stad hade förklarat att man inte hade något intresse av de tre gårdarna.
Den svartvita "Då-bilden" är inte tagen exakt på metern där nya Lindö Strand i dag tar form. Snarare en bit ännu längre in i småbåtshamnen, i höjd med Norrköpings segelsällskaps anläggning. Det låtsas vid dock mindre om i det här sammanhanget. Segelsällskapet fick tomten till skänks av AB Lindö Säteri och det första klubbhuset invigdes med tillhörande middag i augusti 1903. Då hade konsul Otto Åkerman, blivande ordförande i NSS, drivit klubbhusfrågan i ett par år och den 21 juli 1897 var ärendet uppe på ett styrelsemöte för första gången.
Historien går på sätt och vis igen, sisådär 120 år senare, när det nu pågår två parallella och separata projekt, båda med namnet Lindö strand, på platsen för boskapens betande. Ett slumrande område som utvecklas. Nu som då.
För Norrköpings kommun innebär Lindö strand (litet s i strand) "ett område som erbjuder en mångfald av miljöer, allt ifrån öppnare ytor som samspelar med Bråvikens stora vidd, till småskaliga, intima rum".
Samtidigt är JM AB, projektutvecklare av bostadsområden, i full färd med att bygga bostäder "vägg i vägg" med kommunens friluftssatsning. De fyra huskropparna på mellan tre och fem våningar ska i färdigt skick rymma 56 lägenheter i olika storlekar. Det projektet heter Lindö Strand 1 (stort S i Strand) och växer i rask takt.
Visionären Carl Teodor Du Rietz hade varit stolt, kan man kanske ana.
– Vi skapar ett rekreationsområde som kommer att bli jättefint i färdigt skick, säger Daniella Aman, mark- och exploateringsingenjör på kommunens samhällsbyggnadskontor när hon beskriver projektet.
– Dels ska det här vara en attraktiv del av Norrköping att bo och leva i och så vill vi göra området tillgängligt för alla. Lätt att nå och röra sig i. En rad aktiviteter ska förhoppningsvis locka hit både Norrköpingsbor och andra. Vi vill uppmana till rörelse, men även erbjuda ett trevligt häng i anslutning till vattnet. I planerna ingår bland annat sittbryggor, en scen, utegym, grillplatser, restaurang, multiytor för olika sorters bollspel och boule. Enligt planerna ska allt vara klart i slutet av nästa år och vi får leva med att det är lite stökigt på platsen innan allt är klart.
Rekreationsområdet, som NT skrivit om tidigare, sträcker sig utmed småbåtshamnen och vidare upp i Abborreberg.