"Stefan Demerts häcklande av alla bestämmelser och regler vi har att följa, gick förstås hem. Vi svenskar är ju väldigt bra på självkritik".
Det måste ha varit en bra kväll när den glade och fyndige vissångaren Stefan Demert uppträdde i Borgsruinen i juli 1985. NT:s utsände Bozze Möller var nöjd i sin recension och att döma av Ingvar Aneheds bild i topp på sida, trivdes också den 350 personer starka publiken i solgasset.
Viskvällarna i Borgsruinen var populära på sin tid. De startades av Crescendo 1984 och bjöd under flera år på namnkunniga artister som i sin tur lockade gott om åskådare. Det inofficiella publikrekordet har Susanne Alfvengren med finfina 1 400 personer. Man anar att det var trångt i och runt den gamla ruinen.
När de ursprungliga viskvällarna avvecklades tog trion Lars Carlsson, Roland Engdahl och Ehrling Fredriksson med tiden över arrangemanget och kryddade anrättningen med allsång till framför allt lokala artister. Efter branden på Borgsruinen för några år sedan flyttade allsången till Borgen där tioårsjubileet skulle ha firats redan ifjol. Då, liksom i sommar, ställdes arrangemanget in och firandet får vänta till nästa sommar.
Åter till Stefan Demert sommaren 1985:
"I 'Balladen om den kaxiga myran' fick Stefan litet hjälp med allsång och före sin välkända 'Kärlekskarnevalen' fick han de flesta att skratta i solgasset åt dagisdikten om 'Snoppen och Snuffan', skrev Bozze Möller.
Allsång redan då med andra ord.