Eons projektledare Maria Ohlsson är nöjd med att slippa gräva upp Söderleden. Lösningen med relining sparar både pengar för Eon och trafikproblem för Norrköpingsborna.
När Eon stod inför utmaningen att laga de läckande fjärrvärmerören från 1969 under Söderleden, behövde projektledare Maria Ohlsson inte fundera länge över det bästa alternativet.
Cirka 13 500 fordon passerar varje dygn vid av- och påfarten till Skarphagen. Då framstod relining som det bästa alternativet med minst påverkan på trafik och omgivning.
– Att stänga av Söderleden och gräva upp allt hade inneburit problem. Jag började inte ens räkna på vad det skulle kosta. Lägga nya rör hade också blivit dyrt och svårt eftersom vår ledning ligger så djupt. Då hade vi tvingats gräva ännu djupare när markförhållandena ser ut som de gör med mycket berg. Det räcker med att se hur djupt det är nu, säger Maria Ohlsson på Eon och pekar ned i gropen som krävdes enbart för reliningen.
Det är svåra markförhållanden där fjärrvärmerören går under den hårt trafikerade Söderleden.
Att borra upp och dra nya ledningar hade inneburit sex miljoner kronor för Eon. Att gräva hela upp Söderleden hade uppskattningsvis kostat tio miljoner. Arbetet som utförs av företaget Pollex kommer kosta fyra miljoner kronor.
Relining av vatten- och avloppsrör har funnits en längre tid på bostadsmarknaden som ett alternativ till stambyte när husens rör blivit gamla. Nu har tekniken utvecklats, men den är ny och oprövad när det gäller fjärrvärme.
Projektet vid Söderleden är det sjätte i Sverige, det 13:e i världen.
Andreas Martsman har tillsammans med två studiekamrater på Chalmers tagit patent på den kolfiberväv som gör det möjligt att göra relining på fjärrvärmeledningar.
Andreas Martsman har utvecklat den speciella armeringsväv som dras genom rören. Han har patent på den tillsammans med en studiekamrat och en forskare på Chalmers.
Den plastas sedan in med en speciell massa. Grovt förenklat går det att säga att man bygger ett nytt rör i det gamla.
– Relining har funnits under lång tid men inget som har klarat den värme och det tryck som finns i fjärrvärmenät. Utmaningen har varit att hitta ett material som håller över tid i 100 till 120-gradigt vatten. Den kolfiberväven har vi tagit fram och testat. Det finns ingen annan i världen som har löst det, säger Andreas Martsman.
Niclas Isberg på företaget Pollex trär in den väv som ska armera de 50 meter fjärrvärmerör som går under Söderleden.
Väven är unik då den kan följa de rörelser som uppstår i stålet när 120-gradigt vatten möter kylan i marken, men ändå hälla tätt.
Under varumärket Textreme har Andreas Martsman väv använts i det kompositmaterial som sitter på Nasas helikopter som flögs på planeten Mars.
– Det är en kul tvist. Du kan se samma mönster på helikopterns vingar som i den väv som vi har använt i dag.
Kolfiberväven som Andreas Martsman och två kollegor från Chalmers har utvecklat sitter på vingar och chassi i den helikopter som Nasa använde på Mars 2021.
Under reliningsarbetet är det besökare på plats i Skarphagen från både Finland och Sverige.
– Det är många som är väldigt nyfikna. Men det finns en tvekan i branschen när det gäller att ta till sig nya produkter, vilket kanske är bra. För det är saker som ska fungera länge. Livslängden här har vi uppskattat till 40 år men jag tror att det kan hålla mycket längre. Vi ser ingen påverkan på de produkter som vi testat under lång tid. Det tycker jag känns bra, säger Andreas Martsman.
Intresset är stort för arbetet. Sex företag från både Sverige och Finland var på plats när arbetet utfördes. Det är sjätte gången i Sverige som relining har använts på fjärrvärmerör och 13:e gången någonsin i världen.
Men den stora vinsten är alltså att man slipper gräva upp Söderleden, vilket hade påverkat trafikläget i hela Norrköping.
– Så fort det är lite krångligt att gräva blir det väldigt mycket billigare med den här tekniken. Att slippa stänga Söderleden och leda om trafik innebär att man sparar stora samhällskostnader. Men det finns också besparingar i miljö. Koldioxidavtrycket minskar med 80 till 90 procent när vi inte behöver gräva upp marken och lägga nya ledningar, säger Andreas Martsman.
Tack vare relining behöver inte Söderleden grävas upp. Varje dygn passerar cirka 13 500 fordon enligt Trafikverkets mätning från 2019.