Cnema är under lupp. Enligt kommunalrådet Eva-Britt Sjöberg (KD) finns det inom det politiska styret seriösa tankar kring att dela upp Norrköpings kommunala filmverksamhet i olika delar. Skaparverkstaden kan hamna i Hallarna och själva filmvisandet skulle exempelvis kunna hamna på Filmstaden.
Det är tongångar som inte går väl hem hos delar av oppositionen. Hedda Ottesen, gruppledare för Miljöpartiet och ledamot i kultur- och fritidsnämnden, är kritisk till de eventuella förändringarna.
– Det finns inga förslag, men det här har varit på gång länge. Det har bubblat ett tag, så tyvärr är det inte så förvånande. Det här gör mig bekymrad då det är väldigt dåligt för filmnäringen i Norrköping, säger Hedda Ottesen.
– Jag tycker även att de här uttalandena pekar på en allmän nedprioritering av kulturverksamheten i Norrköping.
Varför behöver en uppdelning av verksamheten vara negativ – går det inte lika bra att skapa i Hallarna?
– Hela grejen med Cnema är att det inte går att separera, filmvisningen kan exempel inte vara isolerad från den andra verksamheten. Och när det gäller Hallarna måste lokalerna anpassas för stora pengar om skaparverkstaden ska in där.
Men 3,6 miljoner i årshyra är ändå rätt så mycket pengar?
– Filmverksamheten i Norrköping drar in sina pengar. Satsar man på filmnäringen får man mycket pengar tillbaka. Dessutom har det gjorts stora investeringar i de nuvarande lokalerna. Vi har nu lokaler som utvecklats och anpassats för filmnäringen. Och det har visat sig att filmnäringen har bidragit till ökade näringslivsintäkter och att folk vill bosätta sig i Norrköping, säger Hedda Ottesen.
Vänsterpartiets gruppledare Nicklas Lundström är inne på samma linje.
– Cnema är oerhört viktigt för biokulturen i kommunen. Den är också en del av visualiseringsklustret runt universitetet, vi har ett filmgymnasium och universitetsutbildningar som de har kritiska samarbeten med, säger han i ett pressmeddelande.
– Den politiska majoriteten är ju på god väg att förstöra Industrilandskapet som kulturellt nav i Norrköping med nedmontering av symfoniorkestern, privatiseringen av Louis De Geer och nedskärningar på ABF. Det som pågår förtjänar verkligen att kallas ett krig mot kulturen, säger Nicklas Lundström.