I februari 2007 kom familjen Kamberi till Sverige och ansökte om asyl. Efter det följde en lång process med ansökningar, beslut, domar och överklagan.
Migrationsverket får inte uttala sig i enskilda ärenden på grund av sekretess, men via en fullmakt har vi fått tillstånd att ta del av ärendet. Familjen har fått totalt fyra utvisningsbeslut. Det senaste kom i maj 2015 och vann laga kraft i december samma år då Kammarrätten inte beviljade prövningstillstånd.
– 2016, när familjen registrerades som avvikna, lämnades ärendet över till polisen. Migrationsverket har ingen möjlighet att leta efter personer som valt att avvika, det är en uppgift för polisen. Polismyndigheten är i detta ärende verkställande myndighet och det är polisen som bestämmer om personerna ska tas i förvar, säger Pierre Karatzian, vid Migrationsverkets presstjänst.
Hur ser du på det här ärendet?
– Familjen har fått sin sak prövad flera gånger. Bedömningen är att det inte finns tillräckliga skäl för att familjen ska få stanna i Sverige.
När det gäller bedömning av den allmänna situationen i Kosovo finns det enligt Pierre Karatzian inget behov av internationellt skydd enbart för att man kommer från Kosovo.
– Migrationsverket gör individuella bedömningar av de åberopade skyddsskälen i varje enskilt ärende. Då tar man bland annat stöd av rapporter i myndighetens landinformationssystem Lifos, som bland annat tar upp situationen för etniska minoriteter och rättssystemet i Kosovo.
Det finns ingen specifik rapport om romer i Kosovo, men i en sammanställning gjord på Utrikesdepartementets bedömningar står bland annat att "Tillkortakommanden i skyddet av de mänskliga rättigheterna drabbar särskilt kvinnor, barn, minoritetsgrupper såsom romer, ashkalier och egyptier, personer med funktionsnedsättning samt hbtq-personer".
Under 2018 fick nio ärenden bifall på sin asylansökan, vilket motsvarar sju procent av alla ärenden som prövas mot Kosovo.
Familjen Kamberis framtid är oviss. I december preskriberas ärendet gällande det senaste utvisningsbeslutet.
– Skulle familjen anse att de har nya skäl som tidigare inte prövats kan de ansöka om ett så kallat verkställighetshinder. Ett utvisningsärende som fått laga kraft är giltigt i fyra år, därefter kan man ansöka om asyl på nytt om man anser sig vara i behov av internationellt skydd. De har också möjlighet att överklaga polisens förvarsbeslut, säger Pierre Karatzian.