Brandmännen Victor Bergner, Viktor Adolfsson, Per Wesström, Jacob Reby, Daniel Gärdqvist och Joel Skoog fick till slut nog och valde att tala ut i media.
Brandmän som NT har träffat menar att ett stort missnöje pyr på Station centrum i Norrköping. De vill ha bättre arbetstider, högre krav på verksamheten, de vill öva mer, de känner sig nonchalerade av cheferna och lyfter fram att våldsvågen pressar dem.
Vi lät den högste chefen Ulf Lago ta del av kritiken och svara på den. Låt oss börja med en sak de alla är överens om: Att samhället har blivit råare och att våldsvågen påverkar personalen.
– Pressen på oss ökar absolut och då måste kraven på oss också hänga med. Vi måste lyckas ute på fältet. Vi måste utbilda och rusta oss ännu mer.
Brandmännen hävdar att Norrköpingsborna ska vara oroliga för sin brandkårs förmåga att rädda liv om inte utvecklingen man är inne i nu bryts. Moralen är låg och missnöjet stort inne på Station centrum. Skarp kritik har riktats mot ledningen, med förbundsdirektören Ulf Lago i spetsen.
Det senaste halvårets enkätundersökningar om hur personalen mår har kommit tillbaka ”röda”. Drygt 80 procent är mycket missnöjda med sin arbetsmiljö.
Enligt Ulf Lago är siffrorna en av anledningarna till att man nu agerar.
Själv beskriver han stämningen som ”inte så bra som den måste vara”. Företagshälsan är därför inkopplad. Just nu intervjuas alla medarbetare om sin arbetssituation. Ulf Lago kallar de här samtalen för en stor genomlysning. Enligt honom kommer svaren att presenteras efter sommaren.
Röda diagram. Arbetsmiljön på Station centrum i Norrköping är dålig, enligt enkätsvar.
Det är en massiv kritik som riktas mot arbetsmiljön. Som ansvarig chef, är du självkritisk?
– Jag är alltid självkritisk, det måste man vara. Jag skulle ha startat den här genomlysningen tidigare. Och sedan får man fundera på kommunikationen. Jag kanske borde ha varit tydligare med att återkoppla att jag verkligen har lyssnat på det som jag har fått till mig. Att jag hör vad man tycker och känner.
Varför är stämningen så låg?
– Det får genomlysningen ge svar på.
Men vad är din bild?
– Jag tänker inte föregå utredningen och experterna. Det är de som ska komma fram med förslag på åtgärder. Om jag hade haft svaren hade vi inte behövt göra en utredning.
Men problemen är inte nya eller hur?
– De har funnits en tid. Därför är det så viktigt att gå till botten med dem.
Men hur jobbar ni för att ändra på det?
– Vi jobbar med det genom att ta hjälp av företagshälsovården. Deras åtgärdsförslag får bli vägledande.
Har du inga egna tankar kring det här?
– Lösningen lägger jag mycket i företagshälsovårdens händer. Om jag skulle lägga fram andra åtgärder som är i konflikt med det som de säger skulle det se lustigt ut. Under tiden som de utreder saken är det bra om vi inte gör för många andra åtgärder. Vi inväntar och ser vad de kommer fram till.
Men skulle du säga att Station centrum är en attraktiv arbetsplats i dag?
– Den kan absolut bli mer attraktiv. Den måste bli det. Det är därför vi gör de här insatserna.
Vad är det som gör att den inte är attraktiv?
– Arbetsmiljön.
Närmare bestämt?
– Det är något som utredningen får visa.
Men kan du bara hänvisa till den hela tiden?
– Naturligtvis kan jag ha uppfattningar och idéer men om jag går ut och säger vad jag tycker och tror kan det påverka de som ännu inte har blivit intervjuade. Hälften har inte blivit det. Det jag säger kan påverka utredningen. Det skulle kunna bli väldigt dåligt om jag som högste chef går ut och säger vad jag tycker.
Tror du att du skulle ha ett så starkt inflytande på svaren?
– Haha, det vet jag inte. Men däremot vet jag att det inte är någon hemlighet att arbetstidsfrågan har påverkat miljön hos oss.
Utryckningarna duggar tätt för brandmännen på Station centrum. Den pågående våldsvågen pressar.
Det leder oss till nästa punkt, de nya EU-direktiven kring dygnsvilan. Reglerna sedan 1 februari säger att alla måste ha elva timmars sammanhängande vila under ett dygn. Brandmännen anser att det leder till ett mycket sämre schema som dessutom gör det svårare att öva regelbundet.
Den stora majoriteten av räddningstjänsten runt om i landet har sökt och fått dispens för de nya reglerna. För övrigt var Finspång först i landet med det. Även RTÖG har sökt och fått dispens – men bara för sommaren.
Hur det blir till hösten är fortfarande oklart.
Ulf Lago hänvisar till en EU-bestämmelse, en skyddslagstiftning, som funnits sedan 2003. Att Sverige tidigare har dömts till böter för att man inte har implementerat reglerna. Det vill man inte råka ut för det igen.
Hur gör de här direktiven det bättre för personalen?
– Jag tror inte att någon har sett att det har blivit bättre ännu. Men Sverige är med i EU och ska följa reglerna.
Tror du på de nya arbetstiderna?
– Jag har svårt att se de positiva effekterna än. Få av Sveriges räddningstjänster kan se det positiva än. Oavsett om avtal är bra eller dåliga så måste de följas. Jag tror ändå att det kan bli bra när vi är igenom det här. Elva timmars dygnsvila är normen i fler och fler verksamheter.
Kan man jämföra er verksamhet med så många andras?
– Till viss del. Polisen har gjort omställningen, ambulansen och vården likaså och de har snarlika verksamheter.
Men om er personal är starkt emot det, spelar det ingen roll?
– Det spelar naturligtvis en roll. Många av Sveriges brandmän är emot det här. Men man måste tänka på att de på central nivå som sitter och tecknar det här avtalen gör det för 1,2 miljoner medarbetare. Man får ett annat perspektiv när man tänker så.
Kommer ni att söka dispens även för hösten?
– Vi vet inte det än. De nya kollektivavtalen är precis klara så vi tittar på det. Men dispensen är tidsbunden. Och den gäller under förutsättningen att man ställer om verksamheten för att man inte ska behöva dispensen i framtiden. Det här är ett schema som alla till slut ska jobba efter. Det kommer inte att gå att skruva tillbaka verksamheten till hur den var förr.
Antalet övningstillfällen är en brännande fråga för personalen.
Övar brandmännen tillräckligt? Det tycker inte de som NT har pratat med. Det ska bli ändring på det. Ulf Lago lyfter fram fyra punkter på hur RTÖG:s verksamhet ska förbättras.
- Det nya övningsfältet på Klinga: Anläggningen som öppnar om 18 månader beskrivs som Sveriges mest moderna. "Vi kommer att kunna bygga upp de övningsmiljöerna vi behöver som rasmassor, fordonsolyckor med mera. Fältet blir en grundbult i att kunna ha bra övningar".
- Fem nya räddningslärare: Tre personer har internrekryterats och börjar jobba 1 september. Ytterligare två kommer att tillsättas under 2025. "Det här är fem heltidstjänster som vi inte har i dag. Redan till hösten kommer vi märka av att vi har bättre förutsättningar till att öva".
- Den nya dagtidsstyrkan: Målet är att den ska finnas på plats under 2025. Hur exakt det kommer att schemaläggas över hela RTÖG är inte klart än. "Dagtidsstyrkan är i beredskap om larm dyker upp för att de som övar ska kunna göra det under bättre former, utan att avbrytas av larm."
- Mer renodlade arbetsuppgifter: Enligt Lago lägger RTÖG ner väldigt mycket tid på att utbilda skolelever i olika åldrar i dag. "Den utryckande personalens arbetsuppgifter ska justeras. Vi ser om vi exempelvis kan ta bort skolutbildningar och att vara instruktörer så att det frigörs mer tid till att utveckla deras förmåga."
Inom RTÖG ingår fyra heltidsstationer i Linköping: Kallerstad och Lambohov i Linköping samt Centrum och Kvillinge i Norrköping. Deltidsstationer finns i Ljungsbro, Vikingstad, Ulrika, Bestorp, Krokek, Skärblacka samt Östra Husby. Cirka 450 personer är anställda.
Är kraven för låga på brandmännen i Norrköping? Det tycker de själva.
Ulf Lago bekräftar höghöjdstestet ströks redan för 10-15 år sedan. Simtestet för cirka fem. Rullbandstestet har anpassats till det enklare efter arbetsmiljöverkets föreskrifter, precis som utbildningarna och allt fler räddningstjänster har gjort.
– Vi har lyssnat på kritiken mot det här. Vi har haft en arbetsgrupp som har gjort om de här testerna för att återspegla de arbetsmomenten som är viktigast för oss.
Men han är samtidigt självkritisk.
– Vi borde ha insett tidigare att den operativa förmågan hos brandmännen borde skärpas.
Hur då?
– Vi borde ha haft bättre möjligheter för övning och utbildning. Vi hade kunnat köra igång med det här arbetet tidigare. Vi ska inte skylla på något, men det har funnits faktorer utom vår kontroll. Som pandemin.
Varför ska kraven sänkas överhuvudtaget?
– Det här tittar alla räddningstjänster på. Nästan hälften av alla räddningstjänster har samma rullbandskrav som vi. Det handlar om att ta bort onödigt höga trösklar för om personer ska anställas eller ej.
Victor Bergner, Per Wesström, Daniel Gärdqvist, Joel Skoog, Jacob Reby och Viktor Adolfsson riktar skarp kritik mot verksamheten på Station centrum i Norrköping.
Enligt Ulf Lago kan en av grundorsakerna till de sänkta kraven vara att det är svårt att hitta nya brandmän. För få utbildas och det är i dag svårt att hitta rutinerad personal.
– Det här är ett dilemma som hela branschen har. Jag och mina chefskollegor tror att det dessutom kommer att bli ännu svårare i framtiden.
Varför är det så få som vill jobba som brandman?
– Jag vet inte. Historiskt är det här något som har gått i vågor. I dag kanske många istället tycker att polisyrket är mer spännande. I dag finns utbildningarna i Lund och i Kramfors. Vi kanske måste ha större geografisk närhet till utbildningsplatserna. Lönen och karriärvägarna påverkar också.
Vad är lösningen?
– Vi pratar mycket om att hitta kompletterande sätt att rekrytera. Att till exempel ge internutbildningar på plats. Om vi väljer att gå den vägen kommer vi kanske att ha de bästa förutsättningarna i landet med vårt nya övningsfält och de fem nya räddningslärarna.
Vad är din bild av varför personal på utryckningen har valt att sluta hos er?
– Av olika anledningar. För att man vill gå i pension och andra har valt att flytta närmare sina hemstäder.
Kopplar du inte ihop arbetsmiljön med att de slutar?
– Jo, det gör jag också. Det ska man lyfta fram, att några av dem som slutar gör det sannolikt för att man påverkas av det förändrade schemat, så är det.
En kraftig brand utbröt på Luntgatan i somras.
Brandmännen NT har pratat med känner sig så pass nonchalerade från chefshåll att man till slut tvingades vända sig till media.
Ulf Lago beskriver kommunikationen mellan personalen och cheferna som "bra men den kan säkert bli bättre".
Vad kan bli bättre?
– Dialogen överlag. Att vi pratar och lyssnar.
Brandmännen säger att det inte finns någon dialog. Att ingen lyssna på deras argument.
– Till viss del kan jag förstå att de upplever det så. Jag tycker att vi lyssnar på dem. Sedan måste man vara öppen för kritik.
De upplever att dörren till er är stängd.
– Om det är så måste vi absolut lyssna på dem och förbättra det. Men jag har haft flera enskilda dialoger med brandmän som har gett mig stor insikt. Ingen som har velat prata med mig har fått ett nej. Och jag tror inte att någon chef under mig har gjort sig otillgängliga.
Åter till de "röda" enkätsvaren om hur personalen trivs på jobbet. Den tydligaste varningslampan om att något är fel.
När kan de börja komma tillbaka "grönare"?
– Man ska ha respekt för att sånt här tar tid. Jag hoppas att vi ser en vändande trend till hösten, säger Ulf Lago.