Centrala kvarter under förändring

Med en förkärlek för att skildra förändringar
i stadsbilden återvänder jag i dag till ett par verkligt centrala innerstadskvarter. Som har stått avrivna sedan 1960-talet.Men som både ska bebyggas med nytt och byggas om av Lundbergs i en jätteinvestering, på över en halv miljard kronor. Där ingår nya bostäder
i kvarteret Spinnrocken, mellan Olai Kyrkogata och Kristinagatan, ett nytt parkeringshus mellan Prästgatan och Hantverkaregatan och en rejäl om- och utbyggnad av varuhuset Spiralen 2. Totalt rör det sig om 80-90 nya lägenheter och 6 000 kvadratmeter ny butiksyta.Med sin placering mitt i centrala Norrköping utgör större delen av kvarteret Spinnrocken ett tomt hål i stadsbilden, sedan den sista rivningen fylld med parkerade bilar. Kommunens bakgård var ett uttryck som myntades då det stod klart att inget nytt skulle komma efter den tidigare bebyggelsen.Monopol
Spinnrocken omfattades av den stora saneringen av innerstan. Som i sin tur föregicks av en intensiv markspekulation, både från det privata fastighetsbolaget Strömstaden och från Norrköpings stad. Stora markinköp gjordes och tomter såldes vidare eller byttes mellan de inblandade parterna.Vad som försiggicks kan liknas vid ett gigantiskt Monopol, där spelbordet utgjordes av Norrköpings innerstad. Och framför allt av dess äldre bebyggelse. Det gällde att sitta med flera trumf på hand.I mitten på 1960-talet bytte cirka 300 fastigheter ägare och där gick även staden in och köpte upp en betydlig del.I kvarteret fanns Frälsningsarmén i en lokal som en gång uppfördes av det som senare skulle bli Missionsförbundet. Rent historiskt var Spinnrocken en del av den dåvarande stadsgränsen och på fälten utanför Hötorget, vid dåvarande Södra Plankgatan, dagens S:t Persgatan, odlades det tobak.Här hade tobaksfabrikören Ljunglöf från Stockholm odlingar under 1840- och 1850-talen och den berömda Ljunglöfs Ettan blandades med tobak från just Norrköping.De äldre bilderna kan berätta om ett par ganska slitna och nedgångna innerstadskvarter. I kvarteret Lyckan återfanns bland annat ett tunnbinderi i ett par generationer och tunnbindarns gård var ett dragplåster för den tidens barn.Här fanns slakteriet Kalv-Ekas, små butiker och service i olika former. Lite längre bort längs Prästgatan återfanns Betelkyrkan och i hörnet av Prästgatan och Olai Kyrkogatan låg det välbesöka arbetarfiket, Café Royal.Längs Hantverkaregatan återfanns klassiska Hagströms Musik och lite längre bort, Samas Cykel.Revs för varuhuset
Under drygt 40 år har vi levt med den stora Spiralenparkeringen i kvarteret Aspen. Redan när kvarteret revs på 1960-talet pågick det diskussioner om att där förlägga en busscentral. Men all busstrafik koncentrerades i stället till området vid Centralstationen.Det var i mitten på 1960-talet som den äldre bebyggelsen revs och när det nya varuhuset Spiralen stod färdigt 1969, var det tänkt att bygga ett parkeringshus med plats för cirka 1800 bilar. I kvarteret Aspen med omnejd handlade det om en stadsbild av småstadskaraktär, med små innergårdar och med mindre affärer som svarade för närservicen. Men den stadsbilden förändrades totalt.Här skulle det nya Södercity växa fram, vilket innebar stora varuhuskomplex, moderna bankpalats och nya, trista betongkolosser till hyreshus.Karamellfabrik
Bland de verksamheter som återfanns i Aspen ingick under åtskilliga decennier karamellfabriken Standard, med anor från förra sekelskiftet. Adressen var Östra Kyrkogatan 56, nära Södra Nygatan. I dag kallas gatorna för Kristinagatan respektive Nygatan. Standard lades sedan ned någon gång på 1950-talet.Ett annat företag som låg i kvarteret under flera år var bilfirman Zetterbloms.De tre kvarteren i kommunens bakgård har stått orörda i över 40 år. Men förhoppningsvis är en förändring på gång.

Centrala kvarter under förändring

Den småskaliga bebyggelsen revs bort under 1960- och 1970-talen. Uttrycket kommunens bakgård myntades i stället. Men en förändring är förhoppningsvis inte lång borta för kvarteren Spinnrocken, Lyckan och möjligen för kvarteret Aspen.