På torsdagsmorgonen tog vi tempen bland vårdnadshavare som lämnade sina barn i Krokek, Navestad och i Gamla lasarettsområdet – dagen efter att vi på nt.se meddelat att utbildningsnämnden föreslås lägga ner förskolorna Giraffen och Ekbacken i Krokek, Diamanten i Navestad och Prisman på Såpkullen.
För många kom nedläggningsförslagen som en nyhet.
– Det är informationen som varit dålig. Vi läste det i går kväll på nt.se. Sedan har inte barngrupperna varit fulla. Men om förslaget går igenom är det bara ett halvår bort. Det är klart att det skapar en oro när vi inte vet någonting, säger Heidi Pavez Sassi när hon är på väg in på Giraffen med sonen Jamie, 3,5 år.
Just den bristande informationen väckte ilska, både bland föräldrar och personal. Utbildningsnämndens ordförande Ingrid Cassel (M) förklarar kommunikationen kring förslaget så här:
– Vi försöker att vara så öppna som möjligt. Under onsdagen hade nämnden presidium, då blev handlingarna offentliga. Det var därför vi ville ha ut informationen. Sedan vet vi att medias genomslag är stort, ni når många väldigt snabbt.
– Förskolornas rektorer fick informationen på tisdagen, det var sedan upp till rektorerna att avgöra hur och när de skulle informera personal och vårdnadshavare, säger Ingrid Cassel.
Föräldrar som är nöjda med förskolorna och personalen ifrågasatte också varför kommunen vill lägga ner "deras" enheter.
– Prisman är bäst. Barnen älskar att vara här. De pratar alltid hur bra personalen är, säger Abraham Gebremriam, som just ska lämna sina tre barn på förskolan när vi pratar med honom.
– Jag har förståelse för att föräldrar blir upprörda när de förskolor som de uppskattar ska läggas ner. Det är glädjande att höra att de är nöjda med verksamheten. Vi genomför inte dessa förändringar för att verksamheten inte fungerar, vi gör det för att det inte är hållbart på sikt, det finns helt enkelt inte tillräckligt med barn, säger Ingrid Cassel.
Från kommunens sida trycker man på fördelarna med att slå ihop mindre enheter till en större enhet. På så vis minskar, menar kommunen, sårbarheten vid vikariebehov. Större enheter innebär även fler behöriga pedagoger och på så vis så höjs kvalitén i verksamheten.
De argumenten gick inte hem hos de föräldrar som gillar att ha sina barn på mindre enheter. Johan Jäder Malmlöf har haft barn på Giraffens förskola i Krokek i sex år. I framtiden ska nya Pandans förskola ha sex avdelningar och ersätta gamla Pandan, Giraffen och Ekbacken.
– Risken är att alla barn samlas i en monsterförskola. Jag är glad att mina barns förskoleålder snart är över, säger han.
Men Ingrid Cassel menar att stora enheter inte är så negativt som föräldrar tror.
– Storskaligheten behöver inte vara så hemsk som många föreställer sig. Det går att dela upp det i mindre grupper. Vi är måna om att barn med särskilda behov ska få det stöd de behöver, bland annat genom att jobba i smågrupper. Man kan också se till att dela upp förskolan i flera ingångar, så att alla barn inte behöver använda samma dörr.
Utöver att de föreslagna förändringarna ska ge årliga besparingar på cirka 27 miljoner kronor, främst genom minskade lokalkostnader, motiveras nedläggningarna av befolkningsutvecklingen. Enligt prognoserna minskar det framtida behovet av förskoleplatser i vissa geografiska områden.
Hur säkra är dessa prognoser? Vi har ju tidigare sett flera exempel på att man lagt ner skolor och förskolor, bara för att några år senare bygga nya då behovet uppstått?
– Staden växer lite olika. Men det vi gör nu är att bygga upp större enheter som vi i framtiden kan använda som baser. Vi vet att behovet kommer att öka 2027, men vi kan tyvärr inte gå omkring med en överkapacitet i fyra år, säger Ingrid Cassel.
Vad händer med förskolornas personal?
– Att det blir färre barn innebär inte per automatik att det blir färre personal. Vi ska nu titta över personalfrågan, vi vill försöka underlätta för de olika enheterna. Vi vet att det saknas behörig personal.
Den 17 januari informeras hela utbildningsnämnden om de förslag som utbildningskontoret nu har tagit fram. Beslut fattas i februari, när nämnden samlas på nytt.
– Kontoret har gjort ett gediget jobb, nu öppnar vi upp brevlådan så att de som omfattas får komma med synpunkter. Det är inte alls säkert att det är de här förslagen som beslutas, säger Ingrid Cassel.