Varje gång Camilla åt något blev magen svullen och öm, hon antar att hon hade det som brukar kallas för IBS.
Hon testade att utesluta gluten och laktos, men det gjorde ingen skillnad.
Om hon någon gång försökte dricka alkohol gjorde det riktigt ont, och åt hon inte på regelbundna tider så blev resten av dagen förstörd.
– Man blir väldigt begränsad när man måste tänka på det hela tiden, säger hon.
Julen för fyra år sedan var Camilla på semester hos sin kusin i Kalifornien och det var där hon fick testa kombucha för första gången. I burken som drycken förvarades i låg även en tjock, brun och svampliknande bakteriekultur kallad SCOBY.
– Jag tänkte "ska jag verkligen dricka det här?".
Hon gjorde det, och redan efter ett par gånger blev magen lugnare. Så hon fortsatte att dricka ett litet glas varje dag under de två veckor hon var i USA.
– Jag kände att det hände något – eller snarare att det inte hände något när jag åt, säger Camilla.
När hon skulle resa hem delade kusinen på sin SCOBY, som står för symbiotic colony of bacteria in yeast, och la den i en ny burk med vätska. Camilla packade omsorgsfullt ned den i väskan hon skulle checka in.
– Jag var lite nervös för att den inte skulle överleva resan, men den klarade sig.
Väl hemma började hon brygga sin egen kombucha. Hon fick prova sig fram och i början smakade det inget vidare, men effekten var densamma.
När hon mått bättre i magen en tid började hon slarva med maten, men då fick hon snart problem igen. Kombucha är alltså ingen mirakelmedicin, men Camilla förklarar att det finns forskning från både USA och Ryssland, som visar att den hjälper till att återställa balansen i magen och tarmarna:
– Både bra och dåliga bakterier behövs, men när de dåliga tar överhanden mår man dåligt. Kombuchan innehåller så mycket goda bakterier att de hjälper magens egna bakterier att vinna kampen, säger hon.
Drycken påstås också kunna påverka immunförsvaret.
– För mig är det stor skillnad, nu blir jag väldigt sällan sjuk.
Camilla delade med sig av sin kombucha till människor omgivningen.
– Det var alltid nån som hade magproblem och ville testa. Min mamma kunde sluta med sin losec, så det var jättekul, berättar hon.
Hon köpte fler glasburkar och kunde gradvis öka produktionen. Till en början rymdes de på en bänk i köket, men när hon var uppe i fem fick hon köpa hon en bokhylla. Och så ännu en.
Hon smaksatte drycken med frukter, bär och kryddor. Även där krävdes det en del experimenterade för att hitta rätt.
– Jag testade bland annat att använda morot och palsternacka, men det var inte så lyckat. Och så tänkte jag att banan och kokos brukar passa ihop, men det var det värsta jag har smakat, vedervärdigt.
Camilla började sälja kombuchan på marknader och till slut blev verksamheten för stor för lägenheten. Sedan februari i år håller hon till ett ombyggt stengarage på sin familjs gård i Kvillinge. Det var här hon själv växte upp.
I dag är det hennes bror som driver gården, men hennes föräldrar och hennes syster bor också kvar.
Dörren till det gamla garaget är målad i limegrönt. Camilla har isolerat och renoverat, och för att kombuchan ska jäsa snabbare håller temperaturen där inne 26 grader.
I och med att bryggeriet blev färdigt sa hon upp sig från sitt deltidsjobb och blev kombuchabryggare på heltid.
Något annat hon fått arbeta hårt för är att bli ekologiskt certifierad. Märkningen innebär att alla ingredienser hon använder är ekologiska och kommer från certifierade leverantörer.
– För mig finns det inget annat alternativ än ekologiskt, jag är så inkörd på det.
I bryggrummet finns mängder av stora glasburkar med SCOBY:s i olika stadier, och på några av hyllorna står flaskor med färgglad dryck. Sortimentet består av 14 fasta smaker och sju som varierar beroende på säsong. Populärast just nu är citron och blåbär–lavendel.
För att få önskad effekt rekommenderar Camilla att man dricker kombucha regelbundet, och minst en halv deciliter om dagen. Själv dricker hon mycket mer än så, men bara för att hon tycker det är gott och för att hon har fri tillgång.
Flera gånger har hon fått frågan om hon kan tänka sig att ordna workshops. Hittills har hon inte haft tid, men hon hoppas att det kan bli av i sommar.
– Jag tycker det är så himla bra så jag vill gärna sprida kunskapen och uppmuntra folk att börja brygga själva. Det blir ju ganska dyrt annars.