Reinerus Broocman anlände till Norrköping som flykting från Livland via Finland 1712. 26 år senare dog han som präst, prost, tryckeriägare, förläggare, författare, brännvinsbrännare, krögare och som ägare till Himmelstalunds herrgård.
Det berättar Raimo Raag i en av de nya uppsatser som inkluderas i nytrycket av Broocmans storverk: "En Ful-ständig Swensk Hus-Håldsbok" utgivna av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien i två band. Ursprungligen utgavs Broocmans vittomfamnande handbok i gårds- och hushållsskötsel 1736 respektive 1739.
– Det handlar om folkupplysning. Det finns en röd tråd hos Broocman, både som författare och förläggare, säger Håkan Tunón som har varit redaktör för den nya utgåvan.
Broocman anses vara den store företrädaren i Sverige för den så kallade husfaderslitteraturen och han är tidigt ute med sitt projekt.
– Jag slås av att han är, som boken säger i titeln, fullständig. Det finns blottor och man undrar över om de består av att det var saker han inte alls förstod sig på eller om han ansåg att det var så självklart.
Men för att förstå Broocmans driftighet och engagemang för självhushållning och effektivt jordbruk måste man känna till hans historia. Reinerus Broocman föddes 1677 i Lais, östra Livland i en prästfamilj. Han undervisades av informator i hemmet innan han som 16-åring började på lycéet i Riga. Året efter studerade han vid akademien i Dorpat (nuvarande Tartu, Estland). Där disputerade han i teologi redan 1696, sedan fortsätter han studierna vid universitetet i Wittenberg utan att få magisterexamen. 1699 är han tillbaka i Livland, ganska lagom till att Stora nordiska kriget utbryter.
Det började 1700 med en attack mot svenska Livland, där Broocman levde. Sverige försvarade sig fram till slaget vid Poltava 1709. Nederlaget i kriget innebär att Sverige blev tvungna att överge sina baltiska provinser. Reinerus Broocman tjänstgjorde som fältpräst under kriget med 1710 flyr han utblottad med sin familj till Åbo, därifrån tar han sig vidare till Stockholm och Norrköping. Han blir präst i den tyska församlingen i Hedvigs kyrka, men 1719 bränns stora delar av Norrköping ner när ryska trupper härjar i Norrköping. Broocman förlorar åter allt men är den som ser till att pengar samlas in till kyrkans återuppbyggnad. Men hans historiska insatser är främst Hus-Hålds-Boken och förläggarverksamheten vid tryckeriet.
– Hans bok är ett tidsdokument, mycket är konkret, annat vansinnigt. Men han befinner sig i en tankevärld före den svenska upplysningstiden i Sverige och i Norrköping, som vid den här tiden får räknas som landsbygd, säger han.
Håkan Tunón var inte med i projektet från början. Det drogs igång av Lars Ljunggren på KSLA. Genomgången av Broocmans text, register och annat var i stort sett klart. Däremot har han varit ansvarig för de samtida uppsatser som diskuterar Broocmans bok i flera perspektiv: historia, teologi, biologi, förlagsvetenskap med mera. Projektet har pågått i ett tiotal år.
– Han var innovativ och praktisk och inte bara en språkmänniska som kompilerade och förde vidare gammal kunskap. Han experimenterade hur grödan växte bäst med olika gödningar i krukor som han ställde i fönstret hemma, berättar Håkan Tunón.
Broocmans bok i original finns på Norrköpings Stadsbibliotek. Tunón har hittat ett par exemplar antikvariskt och då kostade de mellan 18-25 000 kronor.
– Man kan väl säga att vi har tagit fram ett prisvärt alternativ.