Kasernerna på det som tidigare var Bråvalla flygflottilj F13, har varit boende för de nyanlända från Ukraina.
Den 1 juli trädde en ny lagändring i kraft.
Nu ska inte Migrationsverket ordna boendeformer och förläggningar för främst de ukrainska flyktingar som kommit till Sverige med stöd av massflyktsdirektivet. Istället fördelar Migrationsverket först flyktingarna till kommunerna. Sedan ska kommunerna ordna boendeform. Detta med hjälp av främst statliga pengar.
– Allt har gått jättefort, berättar Kaj Hägerström, enhetschef på bostadsförsörjningen på Norrköpings kommun.
Den nya lagstiftningen ska göra så att flyktingar fördelas mer proportionerligt i förhållande till befolkningsmängden i landets kommuner. Syftet har varit att undvika stora förläggningar på små orter.
Norrköpings kommun har, efter att ha sneglat på Örebro, valt lägenheter för de ukrainska flyktingarna, istället för flyktinganläggningar.
När vi träffar Oksana Filimoshyna som bor tillsammans med man och barn, och Viktoriia Kizimenko och Yuliia Bulavka som båda har var sin son, på Lansengatan på Bråvalla, är det bara någon vecka kvar till flytten till egna boenden.
– Vi vet till vilket hus och vilken våning vi ska flytta, men inte till vilken lägenhet, säger Viktoriia Kizimenko.
Väntar på att flytta in. Från vänster: Maria som bor på förläggningen med Yuliia Bulavka och Viktoriia Kizimenko, snart får de flytta till egen lägenhet med sina familjer. Saknas på bild gör Oksana.
De gamla kasernerna har fungerat och fyllt sitt syfte. Tak över huvudet, mat och möjlighet att sköta sin hygien. Men att leva så tätt tillsammans har sina begränsningar.
– Första tiden var svår men sedan lärde vi känna varandra. Men det är ändå lite begränsat. Just nu är det kollektiv dusch, kollektivt kök och kollektiv toalett, säger Oksana Filimoshyna.
Det fanns en oro att de skulle tvingas byta stad efter att den nya lagen klubbats igenom, då kvoterna skulle fördelas. Nu blev det inte så för Oksana, Viktoriia, Yuliia och deras anhöriga.
– Vi har varit jätteoroliga. Att det blev så här istället är vi jätteglada för eftersom vi vill bo kvar här. Barnen går i skolan och de vill bo i Norrköping, berättar Yuliia Bulavka via tolken Olga Hallgren.
För Oksana Filimoshynas familj finns inget alternativ när det tillfälliga uppehållstillståndet ska sökas på nytt i vår.
– Första tiden när vi kom till Sverige ville jag åka hem. Nu förstår jag att den stad jag lämnat, Mariupol, inte finns kvar längre. Det är jämnat med marken, berättar Oksana Filimoshyna.
Maria Garmert, fastighetschef på Rikshem är nöjd med att bolaget har kunnat hjälpa ukrainska familjer att få en lägenhet. "Det blev bra för alla parter".
Under september har de första av Norrköpings 334 flyktingar börjat lämna Bråvalla flygflottiljs kaserner för lägenheterna. Detta med hjälp av Hyresbostäder, Eklöfs, Balder, Lundbergs och Rikshem.
Rikshems fastighetschef Maria Garmert har skrivit avtal om 37 lägenheter med kommunen.
– Vi bor i en tillväxtregion men just nu har vi byggt väldigt mycket i Norrköping och hade de här vakanta lägenheterna. Det blev bra för alla parter, säger hon.
"Lägenheter är mer humant och bra för familjer med barn som ska gå i skolan", säger enhetschef Kaj Hägerström.
Kommunerna skriver avtal med hyresvärden och hyr i princip ut i andra hand till de ukrainska krigsflyktingarna.
– Lägenheter är mer humant och bra för familjer med barn som ska gå i skolan. Det blir också billigare för oss än kollektivt boende. Att driva sådana kräver en mycket större personaltäthet. Vi har givetvis personal till det här också men det krävs inte alls i samma omfattning, säger Kaj Hägerström.
Nu drömmer Yuliia om att hitta ett jobb och skapa en framtid här i Norrköping.
– Min son trivs här, har redan fått vänner och spelar fotboll. Han har bett mig att vi ska stanna kvar här i Norrköping, säger Yuliia Bulavka inför lägenhetsflytten.