Karin Eriksson sägs upp och Veronica Manner omplaceras. Ann-Christin Paulsson är den enda som får jobba kvar som undersköterska på akutmottagningen.
I veckan har personal inom hälso- och sjukvården fått besked. 235 personer sägs upp, däribland vårdadministratörer och undersköterskor. På Vrinnevisjukhuset har undersköterskorna Karin Eriksson, Veronica Manner och Ann-Christin Paulsson hittills jobbat tillsammans på akutmottagningen. Efter uppsägningarna, omplaceringarna och antalet människor som frivilligt sagt upp sig tror inte någon av dem att vården kommer att vara sig lik.
– Jag tror att även patienterna kommer att märka en skillnad, säger Veronica Manner som sades upp från sin tillsvidareanställning på Akutmottagningen.
Nu kommer hon istället att vikariera på mottagningen fram till juni.
Karin Eriksson fick till sig från HR att hon skulle sägas upp från Akutmottagningen, och att hon hade sex månaders uppsägningstid. Men i veckan fick hon reda på att det inte stämde, hon har bara en månads uppsägningstid.
– Jag hade velat vara kvar och fortsätta ge patienterna den vård de förtjänar, säger hon.
Ett mer ansträngt läge på avdelningarna, med färre vårdplatser på grund av brist på personal, gör att patienter blir kvar på akutmottagningen längre än de ska. Med flera omplacerade kollegor som behöver läras upp och undersköterskor som saknas tror sjukvårdspersonalen att läget kommer att bli ytterligare ansträngt.
– Det blir en tung belastning för personalen som är kvar, det är ju duktiga undersköterskor som nu får gå, säger Ann-Christin Paulsson.
– Jag kan tänka mig att det kommer att bli mer sjukskrivningar hos de nya på avdelningarna, då blir det ett högre tryck på dem som är ordinarie, och då kanske de också blir sjukskrivna. Det kommer att bli en ond cirkel och det är inte patientsäkert med trött och slutkörd personal, säger Veronica Manner.
"Jag vill kunna lära upp yngre som kan bygga upp sjukvården dels för min egen framtid, inför den dagen jag behöver vård. Idag känner jag en oro", säger Ann-Christin Paulsson.
– Jag känner en viss oro för att unga inte vill söka sig till att jobba inom sjukvården, för att det inte lockar. Man kan inte gå med högt buret huvud längre och vara stolt över den yrkesroll man har, för att arbetsbördan blir bara tyngre och tyngre. Benen bär inte snart, hur mycket ska vi egentligen behöva orka med?, frågar sig Ann-Christin Paulsson.
Hon tycker att det behövs en omorganisation inom sjukvården. Att det behövs mer pengar för att bygga upp den sjukvård som en gång fanns i Sverige. Där tror hon att högre lön och lika ob-tillägg är en lösning på problemet.
– Politikerna behöver skärpa till sig, säger Ann-Christin Paulsson.
Magdalena Andersson och Lena Hallengren åkte från Stockholm för att träffa de drabbade undersköterskorna.
Undersköterskorna hade på torsdagen samlats för att tillsammans med facket Kommunal träffa Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och partiets gruppledare i riksdagen, Lena Hallengren. Socialdemokraterna ställer sig mycket kritiska till regeringens sjukvårdspolitik.
– Det är en fruktansvärd, och faktiskt helt onödig, situation. Ulf Kristersson lovade i våras att han skulle lägga fram en budget så att ingen skulle sägas upp i svensk sjukvård. Men när det väl kom till kritan var det viktigare att sänka skatten för höginkomsttagare, säger Magdalena Andersson.
Magdalena Andersson utlovar ett större tillskott till sjukvården och regionerna i sitt budgetförslag till riksdagen.
Region Östergötland hade ett underskott på 1,7 miljarder. Hade du varit villig att skjuta till de pengarna för att personalen inte ska sägas upp?
– Vi hade inte haft den här situationen om jag hade varit statsminister. I de budgetarna som vi har föreslagit i riksdagen har vi lagt betydligt större tillskott till sjukvården och regionerna än vad regeringen har gjort. Vi kommer att göra det i vårt förslag som vi lägger fram nu också, säger Magdalena Andersson.