Josefin Renvall fick till slut tag i febernedsättande suppar till dottern Leah via Facebook. När hon kan kommer hon i sin tur att sälja till andra behövande föräldrar.
Den långvariga bristen på läkemedlet har gjort att föräldrars medicinskåp nu ekar tomma. Därför söker sig fler och fler till Facebookgrupper för att köpa av varandra. Josefin Renvall och Almir Mrsic har sedan september haft problem med att få tag i medicin till dottern Leah och vände sig därför till sociala medier.
– Alla är väldigt snälla och hjälpsamma, men det ska inte behöva vara så här. Dagligen frågar föräldrar efter läkemedel i grupperna, säger Josefin Renvall.
– Vi fick panik, som tur var fanns det många hjälpsamma människor. Men jag förstår inte hur det kan ha varit brist så länge och att ingen har tagit tag i det, säger Almir Mrsic.
Deras dotter är snart tio månader och har i omgångar blivit sjuk med svår hosta och kräkningar. Därför har flytande läkemedel inte varit något alternativ. När suppositorier kommer in i lager igen känner Josefin att hon vill köpa några extra för säkerhets skull.
– Det en frustration att se febern stiga och veta att man inte kan göra något åt det. Om febern stiger upp mot 39–40 grader kan det vara riktigt farligt för små barn, säger hon.
En till förälder som råkat illa ut är Linnea Schenström Strömberg. När tvååringen hon är familjehem till blev sjuk i hög feber gjorde hon och hennes man allt i sin makt för att hitta febernedsättande suppar.
– Vi kollade på apotek runt omkring oss, på nätet och på apotek i andra städer. Men det fanns ingenstans och vi kände en stor hjälplöshet som föräldrar.
Paret åkte till jourcentralen på Vrinnevisjukhuset där de fick en 60 mg supp, vilket är hälften av den dos som pojken behöver.
– Febernedsättande suppar är en så viktig medicin för små barn och jag förstår inte varför det inte finns lättillgängligt. Efter att vårt barn tagit suppen från jourcentralen gick febern ändå inte helt ner. Han hade då gått i flera dagar med 39–40 graders feber. När suppen inte hjälpte ringde vi 1177, säger Linnea Schenström Strömberg.
Personen som Linnea pratade med rekommenderade att kolla med andra småbarnsföräldrar. Utan andra alternativ skrev hon en förfrågan i en lokal Facebookgrupp. Efter ett tag fick hon respons från flera som råkat ut för samma sak och som kunde sälja läkemedlet till henne.
– Det känns konstigt att behöva be om medicin från en främling och ge det till sitt barn. Även om det är receptfritt och alla är väldigt hjälpsamma känns det märkligt.
Linnea Schenström Strömberg vill trots allt inte bunkra suppar, eftersom det kan gå ut över andra föräldrar till sjuka barn.
Att köpa läkemedel av andra är däremot ingenting som Läkemedelsverket kan rekommendera.
– Läkemedel får egentligen bara säljas av de som har tillstånd, vilket är apotek och vissa livsmedelsbutiker. Den största anledningen till det är säkerheten. Det ger en garanti på att läkemedlet som säljs har tillräckligt bra hållbarhet och att det inte finns några typer av kontaminering, säger Samuel Silkestrand, utredare på enheten för läkemedelstillgänglighet.
Vad ska föräldrar göra om läkemedlet inte finns och man heller inte ska köpa i andra hand?
– Första steget är att gå till ett apotek och prata med personalen. Det kan finnas alternativ som föräldrarna själva inte har tänkt på eller inte vet finns. Man kan också be personalen att kolla upp om läkemedlet finns på något annat apotek i närheten. Om läkemedlet inte går att få tag i rekommenderar vi att man vänder sig till sjukvården. Via sjukvården kan en läkare hitta och skriva ut läkemedel på recept som passar patientens behov, säger Samuel Silkestrand.
"Generellt sett så brukar det inte pågå under så här långa perioder, vanligtvis brukar läkemedel vara restanmält i några veckor upp till någon månad", säger Samuel Silkestrand.
Bristen började, enligt Läkemedelsverket, för ungefär ett år sedan när flera sjukdomar härjade samtidigt. Det skapades ett stort behov av febernedsättande läkemedel till framförallt barn. Ännu har man inte kunnat komma ikapp.
– De två huvudsakliga faktorerna till bristen är att det har varit problem med produktionsplaneringen hos tillverkarna i kombination med att efterfrågan har varit hög. Produktionen har helt enkelt släpat efter, säger Samuel Silkestrand.
Det har varit brist i snart ett år, varför är det inte löst?
– För att det har varit problem i planeringen och produktionskapaciteten hos tillverkarna. Viljan finns så klart att förse marknadens behov, men man hinner helt enkelt inte med, säger Samuel Silkestrand.
Enligt Läkemedelsverket kommer bristen att upphöra mellan andra hälften av februari fram till slutet av juni beroende på läkemedelsmärke.
