Att ge namn åt en gata kräver en hel karl

En operasångerska, en kvinnlig arbetarförfattare och en drottning. Det är allt vad staden har förmått, när det gäller kvinnor som har fått ge sina namn till gator i Norrköping. I övrigt handlar det om gubbar och åter gubbar.

Foto: Tillfälliga Fotografer

Norrköping2007-11-10 00:06
För att en gata, en byggnad eller en plats ska kunna uppkallas efter en person måste personen i fråga vara avliden. Undantag görs endast för kungligheter. En gata kan ha fått sitt namn av flera olika skäl. Ett ganska vanligt sådant är att särskilda personer har fått ge sina namn till just gator.Gubbvälde på stadens gator
Så är fallet i Norrköping, framförallt i innerstaden och i Klockaretorpet. Och visst handlar det till 99,9 procent om gubbar. Här följer en liten odyssé över gubbväldet när det gäller stadens gator.Trozelligatan på Söder har fått sitt namn av far och son. Henning Trozelli var delägare i Holmens bruk, och donerade hela sin kvarlåtenskap till Norrköpings stad för "allmänt nyttiga inrättningar, stiftelser eller anläggningar". Fadern, Lars Magnus Trozelli, var justitieborgmästare samt driftig och framgångsrik brukspatron vid Holmens Bruk under ett par decennier vid 1800-talets första hälft.Även industrimannen och donatorn John Lenning har fått en gata uppkallad efter sig.Med John Lenning inleddes den stora expansionen vid Drags textilfabrik. På 1860-talet var ylleföretaget stadens största industri och trettio år senare hade man närmare 700 anställda. Efter att ha avslutat sin bana som framgångsrik fabrikör, donerade John Lenning i slutet av 1800-talet större delen av sin förmögenhet till hemstaden.En annan donator var Carl Johan Nelin, grosshandlare som gjorde flera stora donationer till staden i slutet av 1800-talet. Och som fick en gata på Söder.Mest "namngivna" gator i Klockaretorpet
Andra herrar som fått gator och platser uppkallade efter sig är exempelvis Abel Becker, Anders Alreik, Jacob von Leesen, Henning Schale, Johan Henric Lidén, Hjalmar Branting, Reinerus Broocman och Fredrik Hertzman. Som ni märker är listan ingalunda komplett.Koncentrationen av personnamn märks framför allt i Klockaretorpet, där gatorna är uppkallade efter människor som har uträttat något för staden.Axel Swartlings gata i Klockaretorpet har sin namne i Axel Swartling, verkställande direktör för Drags fabriker från 1875. Han satt dessutom i stadsfullmäktige och blev 1884 ledamot av riksdagens andra kammare för Norrköpings stad, bland annat som ordinarie talman.En annan herre är Frans Blom, grosshandlare och pionjär för telefonens införande
i Norrköping år 1881. Han donerade medel för ett hem för gamla vid Norra Promenaden, Frans Bloms stiftelse. Albert Engström är välkänd författare och konstnär som gick i Högre allmänna läroverket i Norrköping, dagens De Geergymnasiet, som gymnasist.
Gustaf Clason, hette egentligen Isac Gustaf och var en av landets främsta arkitekter. Ritade Rådhuset i Norrköping. Två nya gator får herrnamn
Carl Bergsten, stadens store son inom arkitekturen, ritade bland annat
S:t Olofsskolan, Skandinaviska Banken och Lithografen för sin hemstad. Gustaf Janzén var Textilarbetarförbundets ordförande och bördig från Norrköping.Två gator i Klockaretorpet är ännu inte byggda, men har ändå fått sina namn och även här handlar det om karlar. Det är gatorna efter Ture Nerman, författare, publicist och politiker, samt Edward Ringborg, affärsman, företagsledare, amatörforskare och författare.Moa Martinsson har egen gata
Men det rör sig bara om gubbar.Kvinnorna i fråga måste därför nämnas, trots temat på helgbilagan. Matilda Jungstedt föddes vid dåvarande Södra Kyrkogatan (Olai Kyrkogata) år 1864. Hon var operasångerska vid Kungliga Teatern i Stockholm, där hon hade slagit igenom i slutet av 1880-talet.Nästa dam är Moa Martinson, med det fullständiga namnet Helga Maria Swartz. Hon kom som sexåring till Norrköping, där hennes mor arbetade inom textilen. Sin uppväxt i Norrköping har hon bland annat skildrat i romanerna Mor gifter sig, Kungens rosor och Kyrkbröllop.Den tredje kvinnan är drottning Kristina, dotter till Gustaf II Adolf, som kröntes till drottning av Sverige år 1650, men som abdikerade fyra år senare och övergick till katolicismen.Stadens Norrköping blev en av hennes främsta källa för underhåll och hon besökte staden tre gånger under sin exil. Hennes namn går igen i Drottninggatan, Kristinagatan och Kristina-platsen.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!