Det var i augusti 2022 som Astrid Kihlén deltog i två av Extinction Rebellions (XR) aktioner i Stockholm. Medlemmar i organisationen genomförde två sittprotester den 17 och 18 augusti där de blockerade trafiken på Sveavägen och Valhallavägen.
Trots uppmaningar från polisen flyttade de inte på sig utan fick lyftas bort av polisen. Hon döms nu för två fall av ohörsamhet mot ordningsmakten till 40 dagsböter om 250 kronor (sammanlagt 10 000 kronor). Hon ska också betala en avgift till Brottsofferjouren på 800 kronor.
– Jag tycker att man behöver sätta domen i ett perspektiv. Att jag suttit på en väg i åtta respektive 20 minuter samtidigt som vi har en regering som bryter mot Sveriges klimatlag och Parisavtalet. Vem är det som är kriminell egentligen?, säger Astrid Kihlén.
Att hon deltog i aktionen och inte följde polisens uppmaning är ingenting som Astrid Kihlén förnekat. Hon har dock förnekat brott med hänvisning till demonstrationsfrihet och nödvärn.
I domen från Stockholms tingsrätt slås fast att nödvärn inte är uteslutet i vissa fall med hänvisning till miljön, enligt ett tidigare avgörande i Högsta domstolen. För att en invändning om nöd ska kunna leda till ansvarsfrihet krävs dock att gärningen på ett någorlunda konkret och omedelbart sätt kan bidra till att rädda det intresse som hotas och ligger till grund för nödsituationen. Tingsrätten menar att gärningen inte anses på ett tillräckligt konkret och omedelbart sätt bidra till att rädda klimatet. Hon kan därför inte heller anses vara fri från ansvar på grund av att hon agerat i nöd.
Astrid Kihlén har tidigare uppmärksammats i samband med flera aktioner som organisationerna Extinction Rebellion och underorganisationen Rebellmammorna genomfört i Norrköping. Den nu färska domen ändrar inte hennes engagemang och inställning till aktivism.
– Jag tänker fortsätta med klimataktivism och jag är beredd att bryta mot lagen i form av fredlig civil olydnad även i fortsättningen. Sedan jag gjorde den här protesten för två år sedan har ingenting ändrats, det har istället blivit värre. Jag tycker att det är proportionerligt utifrån nödläget med civil olydnad.
Har du någon förståelse för dem som blir upprörda av era aktioner?
– Det är positivt i sig att de uppmärksammas. Det är hela poängen att göra aktioner som folk känner sig tvungna att prata om. Sedan kommer en del att reagera negativt. Det ligger i sakens natur när man sysslar med civil olydnad, man gör det inte för att bli populär utan för att uppmärksamma en angelägen fråga.
Är du inte orolig för att det kan påverka ditt privata liv?
– Nej, inte lika orolig som för klimatkrisens konsekvenser.
Extinction Rebellion (XR) har funnits sedan 2018 och är en löst sammansatt organisation uppbyggd av självständiga arbetsgrupper. XR finns över hela världen.
Klimatfrågan har funnits på agendan i 25–30 år och den diskuteras ständig, men utsläppen fortsätter att öka och temperaturen på jorden fortsätter att stiga. Den civila olydnad som Extinction Rebellion menar att de praktiserar blir, enligt organisationen, ett sätt att ta en abstrakt fråga till nuet och göra den akut.
Cirka en månad efter den aktion som Astrid Kihlén deltog i skedde den uppmärksammade aktionen på E4 nära Karolinska sjukhuset. Där hindrades flera ambulanser från att komma fram, varav en hade blåljus på. Den aktionen genomfördes av organisationen Återställ Våtmarker.