Han var tidigare specialiserad på utredningar om arbetsmiljöbrott vid polisen i Östergötland, men försöker nu som pensionär hjälpa personer som utsatts för kränkande särbehandling i arbetslivet
i rättskedjan.
- Jag är nog lite sådan till min läggning att jag har svårt att fördra dumhet, säger han och ler.
Hans övertygelse är att fler mobbade borde polisanmäla sina arbetsgivare, trots att inte ett enda åtal väckts om kränkande särbehandling i Sverige fastän lagen trädde i kraft redan
i mars 1994.
Ofta den fysiska miljön
- Jag vet att en polisanmälan inte är nyckeln till paradiset. Men om den mobbade går till polisen kommer saken upp i luften och Arbetsmiljöverket kommer in i bilden. Det viktigaste är kanske inte att det blir en fällande dom utan att arbetsgivaren tvingas damma av arbetsmiljölagarna och verkligen implementera dem.
Thorbjörn Lundström tycker det är fel att arbetsmiljöbrott nästan bara kommit att handla om den fysiska arbetsmiljön.
- Antagligen beror det på att det är så mycket lättare att bevisa att ett skydd på en maskin inte fanns på plats vid en olycka medan det är svårare att bevisa att kränkande särbehandling ägt rum.
Hans råd till den som känner sig mobbad, utfryst eller kränkt på sin arbetsplats är att försöka dokumentera vad kränkningarna bestått av, till exempel att skriva dagbok med exakta tidsangivelser då kränkningar ägt rum. Då kan man senare gå tillbaka och se hur vanligt förekommande mobbningen varit. Det är också viktigt att få någon att ställa upp som vittne, kanske någon facklig företrädare.
Inte stöd av facket
- De som är förtroendevalda måste ha civilkurage och inte dra sig ur. En av fackets viktigaste uppgifter måste vara att stödja en person som är utsatt för mobbning. Alltför ofta hör jag att utsatta inte får stöd av facket.
NT har tidigare berättat om två barnskötare som blev avstängda och sedermera omplacerade efter smutskastning och förtal av sina tidigare arbetskamrater. Sedan dess har flera personer kontaktat NT och berättat hur deras liv förstörts av mobbande chefer och kolleger. De flesta av dem arbetar inom utbildningsförvaltningen i Norrköpings kommun.
När Thorbjörn Lundström får höra om en förskollärare, som berättat för NT om hur hennes chef kallade henne trögtänkt och tyckte att hon borde göra något åt sin vikt, skakar han på huvudet. Att medarbetarna dessutom ringde och rapporterade till chefen så fort hon bad dem om hjälp med barnen gjorde hennes situation förstås inte bättre.
- Det kan finnas element i detta som utgör kränkande särbehandling i arbetslivet. Om en arbetsgivare ska ge en arbetstagare kritik ska den vara sakligt grundad, annars handlar det om förolämpning. Enligt min mening borde detta polisanmälas så att polis och Arbetsmiljöverket gör en utredning. Om inget görs är annars risken stor att det rinner ut i sanden, säger han, och tillägger att:
Rehabilitering
- Arbetsgivaren är skyldig att se till att arbetstagarna har en sund och säker miljö. Det är också arbetsgivarens uppgift att rätta till konflikter som stör arbetet.
Om det går så långt att personen som mobbats inte kan fungera på arbetsplatsen, har arbetsgivaren skyldighet att se till att personen rehabiliteras.
- Man får inte säga upp en person på grund av sjukdom om man inte gjort allt för att rehabilitera personen.
Nära åtal
Thorbjörn Lundström känner till ett aktuellt fall av kränkande särbehandling med tanke på bevisläget har goda förutsättningar att kunna gå till åtal. I så fall skulle det bli det första åtalet av det slaget i Sverige. Men fortfarande är det för tidigt att berätta några detaljer om fallet.
Thorbjörn Lundström ser dock positivt på möjligheterna, eftersom det skulle kunna ingjuta mod i de många kränkta och mobbade i arbetslivet.