Ytorna i specialbutiken på 20 kvadratmeter i Knäppingsborg är nyttjade till max. Hyllor, bord och bänkar är fulla med påsar, förpackningar och burkar. Och sortimentet växer. Det som förr kretsade runt kaffe, te, choklad och exotiska kryddor har fått sällskap av lakrits. Tonvikten vilar på det lokala. Småskalighet, ekologisk odling och hållbar utveckling är en dygd.
– På 1990-talet kunde kunderna välja på kaffe från Brasilien eller Colombia och franskrost. I dag handlar det om att gå mer på djupet. Vi pratar om varor från specifika familjer och gårdar där vi jobbar närmare varandra. För odlarnas skull tror jag att villkoren har förbättrats. Utvecklingen har medfört att bönderna samarbetar lokalt i större utsträckning, vilket ökat deras inkomster.
Hon startade i Linden 1993, flyttade till Domino 1996 innan hon sålde rörelsen 2003. När hon sålt företaget kom Anette Lind att utbilda sig inom bageri och konditori i Göteborg. Utbildningen ledde till jobb på konditori och som kallskänka på restaurang i Norrköping.
– 2012 öppnade jag nya Lindhs te & kaffe i Knäppingsborg, bytte lokal för några år sedan, men här vill jag stanna i åtminstone tio år till. Jag är nöjd med sortimentet och gör små förändringar. Schyssta produkter – med så få tillsatser som möjligt – är det primära. Det känns bra att ha faktakunskaperna som krävs för att även kunna prata kryddor och choklad med kunderna, säger Anette.
Hennes kunder uppskattar – förutom kvalitén – även tankarna på en miljömässig hållbar utveckling för fattiga lantbrukares levnadsvillkor. Här spelar också in att bönderna får rimliga arbetstider, löner och att familjerna får tillgång till god sjukvård och skolgång.
– Många unnar sig det där lilla extra som ett lyxigare kaffe innebär. Att kaffebönorna testodlas och skördas för hand höjer standarden. Specialbönor kan odlas på små plantagebitar och då blir heller inte volymerna så stora. Jag drar paralleller med finare viner.
Anette Lind berättar att chokladsortimentet följer samma mönster. Kvalitetsprodukter innehåller enbart det allra nödvändigaste – kakaomassa, kakaosmör, vanilj och råsocker – utan andra tillsatser. Priset 1990 var tre gånger högre jämfört med en traditionell kaka.
– Det som är spännande med jobbet är att man aldrig blir fullärd. Varje dag ger nya utmaningar och erfarenheter ihop med mässbesök, egenstudier och leverantörskontakter. Pandemiåren var tuffa. Nu väntar nog högre inköpspriser på grund av dyrare leveranser och krig.
Resan 2014 till en kakaoplantage i Brasilien var en höjdpunkt, men studier av odling, skörd och tillverkning.
– Det var jätteintressant att få veta att det tar sex månader från kakaoblomman att bli frukt och att det till en chokladkaka på 80–100 gram används 50 till 80 kakaobönor. Det är mycket jobb för hand över stora ytor som är en blandning av djungel och odlade träd.
Hur tacklar du en fallande konjunktur?
– Först gäller det är att vänta och se hur det blir. Det kan bli tuffare. För min del tar jag ett par månader i taget. Min erfarenhet är att kunderna gärna unnar sig gott kaffe eller en chokladbit till helgen. Erfarenhetsmässigt är försäljningen ganska jämnt fördelat över ett kalenderår med större toppar inför påsk och jul. Somrarna brukar som helhet vara bra, bara det inte är för varmt, säger Anette Lind.