Andelen allvarliga bristningar fortsätter att minska i Sverige, men de regionala skillnaderna är stora. I Östergötland ökade i stället de allvarliga bristningarna – och här är andelen drabbade kvinnor störst i landet.
Totalt fick 155 östgötska kvinnor (3,6 procent) allvarliga bristningar när de födde barn 2020. Det kan jämföras med rikssnittet på 2,5 procent. Framför allt drabbas förstföderskor. I den gruppen fick 6,3 procent i länet (4,5 procent i landet) allvarliga bristningar.
– Jag tror att vi kan vara olika duktiga på att hitta skadorna, men vi ska självklart inte bara skylla på det, utan jobba vidare med de förbättringar som vi redan påbörjat, säger Valerie Stålberg, läkarchef på kvinnokliniken, Vrinnevisjukhuset.
– Med anledning av att vi ligger något högre än rikssnittet har vi bedömt att vi behöver skynda på det förbättringsarbete som är tänkt kring förebyggande av allvarliga förlossningsbristningar, tillägger hon.
SBU, Statens beredning för social och medicinsk utvärdering, presenterade i våras åtgärder för att fler bristningar ska upptäckas – och att undvika långsiktiga komplikationer och skador.
Bland annat föreslås tydliga vårdprogram. Men också att två personer utför undersökningen efter förlossningen. Sedan ett par år är målet på Vrinnevisjukhuset att två barnmorskor, eller en barnmorska och läkare, gör bedömningen av graden av bristning.
– Vi vet att vi upptäcker mer om vi gör så. Vi försöker också vara två vid suturering, det vill säga när bristningen lagas, säger Valerie Stålberg.
Kvinnokliniken har de senaste åren satsat på bäckenbottenutbildning både i diagnostik och att reparera skador. Sedan helt nyligen har vaginalt ultraljud börjat att användas för att identifiera bristningar, vilket få andra sjukhus gör.
– Vi tycker att ultraljud är ett bra komplement i de fall där bristningen riskerar att ha drabbat den inre ändtarmsmuskeln, säger Valerie Stålberg.
Hur kan förlossningsvården på Vrinnevi förbättras?
– Vi behöver hela tiden bli bättre på att förebygga, diagnostisera och behandla bristningar. Även vid optimal behandling av bristningar så kan läkningen påverkas av till exempel infektioner som gör att slutresultatet blir sämre än önskat.
– Vi skulle absolut behöva bättre metoder både för diagnostik och åtgärd av vissa typer av skador, till exempel när det gäller levatorskador.
Så kallade levatorskador innebär bristningar i de djupa bäckenbottensmusklerna. SBU-rapporten pekar på att det fortfarande saknas studier kring akutdiagnostik av den typen av skada.
– Det är en skada som sitter längre in och är svåråtkomlig. Den har vi fortfarande svårt att reparera kirurgiskt även om vi med den senaste ultraljudstekniken kan upptäcka skadan. Ofta blir det då fokus på fysioterapi istället, säger Valerie Stålberg.
– Men vi håller precis på att starta upp en process med fokus på just förlossningsbristningar för att identifiera förbättringsområden. Vi har också inlett ett samarbete på bäckenbottenspecialisten Eva Uustal, för att bli bättre på att reparera bristningar.
I dag upptäcks följderna av vissa bristningar inte förrän efter lång tid, enligt SBU och kvinnor vittnar om att det är svårt att få hjälp med skadorna.
För att bättre följa upp hur kvinnorna mår efter förlossningen har kvinnokliniken nyligen infört en rutin att ringa efter två veckor för att kunna göra en kontroll tidigare än efterkontrollen som erbjuds efter sex-åtta veckor.
I rapporten framgår att kvinnor efterfrågar mer uppföljning i eftervården och att personalen tar upp problem som läckage och smärta som kan vara svåra att tala om.
– Det ingår i efterkontrollen att göra en gynekologisk undersökning, men också ställa frågor om smärta och om man tagit upp samlivet, säger Valerie Stålberg.
– Men i det skedet är det mycket fokus på barnet och mammarollen. Jag tror att för en del kvinnor landar besvären flera månader senare, i ett lugnare skede. Där tror jag att vi skulle kunna bli bättre på att informera kvinnor var de ska söka hjälp om det inte känns bra.
När bör kvinnan söka hjälp?
– Det kan vara om man inte kan hålla tätt, både för urin och avföring. Men det kan också vara sådant som är svårare att se och mäta till exempel smärta vid samlag eller tyngdkänsla.
– Det naturliga läkningsförloppet tar tid och många besvär försvinner efter hand av sig självt. Men alla besvär gör inte det, och dessa kvinnor vill vi förstås hjälpa.