Affärsidén: Klimatsmart pulver som smakar som kött

Tre vänner ville bidra till att både minska utsläpp av växthusgaser och skapa god och billig vegansk mat som alternativ till kött för både privata och offentliga storkök.

Malin Hellsing, Andreas Gundberg, Anna Gundberg och Niklas Hellsing i köket där den kött- och mejeriliknande mixen tillverkas.

Malin Hellsing, Andreas Gundberg, Anna Gundberg och Niklas Hellsing i köket där den kött- och mejeriliknande mixen tillverkas.

Foto: Hanna Petersson

Norrköping2020-10-22 20:00

Det började för ett par år sedan hemma i köket hos Andreas Gundberg. Tillsammans med systern Anna Gundberg och gode vännen, flerfaldigt prisbelönte kocken Niklas Hellsing, blandade han finmald havre, vete, baljväxter och potatis till ett mjölliknande pulver. Med lite vatten och olja blir det en smet som kan användas som bas i köttliknande veganska rätter.

– Allting blev inte bra från början, säger Andreas Gundberg, grundare och en av ägarna till det nystartade livsmedelsföretaget Simsufoods.

De egna barnen fick provsmaka och med tiden hittade syskonen och kocken fram till en produkt som till både smak och textur påminner om kött. Än så länge har de provat veganska köttbullar, biffar, kebab och korv.

De tre grundarna och ägarna är alla intresserade av klimat- och hållbarhetsfrågor.

– Tjugo procent av klimatpåverkande utsläpp i form av växthusgaser kommer från livsmedelsindustrin. Vi vill visa att det går att tänka på ett annat sätt, säger Andreas Gundberg.

Målet för Simsufoods är att deras köttliknande produkter ska vara enkla att tillverka, billigare än motsvarande köttprodukter, hälsosamma – och att de ska smaka minst lika bra som mat lagad på kött.

– Vi ser detta som ett komplement till den kost som äts idag för att kunna minska klimatpåverkan, säger Anna Gundberg.

Syskonen är utbildade civilingenjörer uppvuxna på lantbruk och med erfarenhet från produktutveckling både inom bondeägda Lantmännen och tillverkningsprocesser hos Arla.

Råvarorna – spannmål, ärtor, bönor och potatis – kan odlas i Sverige och det finns ingen soja i den färdiga produkten.

– Men det är inte sojan som är problemet för klimatet utan odlingsmetoderna, säger Andreas Grundberg.

Enkelhet är en annan grundtanke för företaget.

– För oss är det extremt viktigt att kapa så mycket som möjligt i produktionsleden för att minska produktkostnaden. 

De har hållit nere sina egna kostnader så mycket att de klarat utveckling och tillverkning med egna medel. Tillverkningen har flyttat till Niklas och Malin Hellsings restaurang intill Rejmes i Norrköping. 

Niklas Hellsing berättar att de serverat korv stroganoff lagad på mjölblandningen kryddad med falukorvskrydda som dagens lunch. För säkerhets skull, utan att säga något till gästerna i förväg.

– Ingen kunde känna någon skillnad.

Hittills har en del mindre partier sålts och nu är de framme vid att lansera mjölmixen på allvar. Målgruppen är storkök i både offentlig och privat sektor.

Nyligen var kostchefer från östra länsdelen inbjudna på provsmakning. Två kommunala chefer kom, men de båda var desto mer intresserade.

– Det här skulle ungarna gilla, konstaterar Inger Tranquist, måltidschef i Finspångs kommun, när de smakar på kebaben.

De har erfarenhet av att servera vegetariska rätter till elever.

– Det är inte alltid lätt att sälja in. Lasagne och soppor brukar gå bra, men kikärtsbiffar är inte populärt, säger Inger Tranquist.

När de får höra att priset för pulvermixen vid en direktupphandling blir omkring 50 kronor kilot efter det att pulvret blandats ut med vatten och olja ser de ännu mer intresserade ut.

– Ett sådant pris på en vara som är både klimatsmart och lokal kan ge oss möjlighet att handla mer av annat som är dyrare, som naturbeteskött, säger Eva-Lott Blixt, kostchef i Söderköpings kommun.

Malin Hellsing, Andreas Gundberg, Anna Gundberg och Niklas Hellsing i köket där den kött- och mejeriliknande mixen tillverkas.
Malin Hellsing, Andreas Gundberg, Anna Gundberg och Niklas Hellsing i köket där den kött- och mejeriliknande mixen tillverkas.
Målet för växthusgaser

Sverige har som mål att utsläppen av växthusgaser ska vara netto-noll senast år 2045. För att nå målet måste utsläppen minska med mellan fem och åtta procent i genomsnitt varje år under perioden 2015 och 2045. Eftersom det räknas som ett genomsnitt över hela perioden innebär det att målet går att nå även om utsläppsminskningen sker i slutet av perioden.
Källa: Naturvårdsverket

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!