Det blev precis som personal inom landstingets psykiatriverksamhet varnade för. Och nu riskerar landstingets psykiatriverksamhet ett underskott på fyra miljoner kronor.
- Från verksamheten har vi lyft upp det här som en svårighet. Den här patientgruppen är i behov av kontinuitet och trygghet och är därför inte så benägen att ändra på något om de upplever att vården fungerar, säger Stellan Svensson, psykiatrichef för den östra länsdelen.
Från början fasade han för att patienter skulle hamna i kläm när Capio skulle ta över eftersom det nya avtalet inte gav utrymme för någon överlappning. Men nu är allstå "problemet" att så många stannar.
Det var vid årsskiftet som det privata vårdföretaget Capio övertog en tredjedel av den öppna psykiatrin i Norrköping och två tredjedelar i Linköping. Totalt handlar det om cirka 150 patienter som föredrar att stanna i landstingets vård.
Att så många stannar kostar landstinget stora summor pengar på grund av landstingets ersättningsmodell som ger Capio rätt till en fast del, oavsett antal patienter. Landstinget får därmed bara den rörliga ersättningen för besöken som ska täcka själva vårdinsatserna.
Kostar miljoner
Men det räcker inte på långa vägar och i värsta fall ger det ett underskott för kliniken på fyra miljoner kronor, berättar Carin Tyrén, verksamhetschef inom vuxenpsykiatrin i Norrköping.
- Den stora kostnaden är ersättning för läkemedel. Och så är det många andra insatser som kostar, som samverkan med andra verksamheter och myndigheter kring patienterna och som ingår i den fasta ersättningen. Men för mig är inte pengarna det viktigaste utan att de här personerna får det så bra som möjligt.
Möte med patienter
Inom kort ska ett möte arrangeras med berörda patienter och representanter från Capios och landstingets psykiatri för att informera om vad det innebär att byta vårdgivare. Nu blir det alltså landstingets egen personal som ska vara med och övertala patienterna att gå över till Capio.
- Det känns verkligen obekvämt att ifrågasätta det val som patienter redan gjort och be dem ompröva valet. Utgångspunkten för upphandlingen var ju möjligheten att kunna välja vårdgivare för att stärka individens delaktighet och inflytande över sin vård, säger Carin Tyrén.
- Det här är personerna har en sårbarhet att faktiskt återinsjukna och då kanske man inte vill göra en sådan här förändring.