I juni kan östgötarna se modellerna av en man, en kvinna, ett litet spädbarn och en spetsliknande hund på Länsmuseet i Linköping.
De tre personerna och hunden ingår i en av museets basutställningar – Människan.
Deras kroppar och ansikten är rekonstruerade utifrån de kvarlevor som hittades 1953 vid en utgrävning av Bergsrondellen i Linköping.
Använt polisteknik
Oscar Nilsson har mätt skallarna och räknat ut hur ansiktsdragen såg ut. Med 32 olika punkter i människans ansikte som grundval har forskare sammanställt tabeller över vävnadens tjocklek hos olika kategorier av människor. Samma teknik som polisen använder när de ska identifiera avlidna utifrån kvarlevor.
– Minst 60 procent av fallen lyckas de identifiera, säger Oscar Nilsson.
Oklart med ögonfärg
Efter noggranna mätningar har Oscar Nilsson skulpterat ansikten och kropp i lera och därefter gjutit dem i silikon. Huden har målats så naturtroget som möjligt och hår och ögon har färgats alldeles lagom råttfärgat och blekblått.
– Man vet inte hur stenåldersmänniskorna såg ut när det gäller hår- och ögonfärg. Med DNA-teknisk skulle det gå att ta fram, men vi har inte gett oss in på det, säger Marietta Douglas, förste indentent på Länsmuseet och den som kom på idén att tillverka stenåldersmodellerna.
Ett mer pedagogiskt sätt att skapa intresse för förfäderna som levde i Linköping för 4 500 år sedan, än att som hittills, bara visa deras skelett.
Sneglat på bronsåldern
Åtskilliga museibesökare har under åren stannat till inför visningsmontern med skeletten. I den nya basutställningen ska skeletten finnas på plats intill dockorna.
– Det är ju skeletten allt bygger på, säger Marietta Douglas.
Kläderna är ett osäkert kapitel.
– Vi vet inte hur man klädde sig på stenåldern, utan vi har sneglat på klädsel från bronsåldern. Pälsarna har vi tagit från djur vars kvarlevor fanns i graven, som till exempel får och hjort.
Däremot är man säker på att de tre tillhörde ett herdefolk som i historien kallas Stridsyxekulturen. Yxorna fungerade som maktsymboler för herdefolket som levde mer bofast – med djurskötsel och små odlingar – än nomaderna.
Mamma, pappa, barn?
Men 2000-talets kulturella koder är det lätt att tro att det är en familj med mamma, pappa, barn som hittades där Bergsrondellen ligger nu.
– Men det är inte säkert, säger Marietta Douglas. De kan ha kopplingar till varandra på andra sätt. Däremot vet vi att kvinnan var cirka 162 centimeter lång och knappt 20 år. Barnet var en tre månader gammal pojke och mannen i 25-årsåldern. Han var omkring 180 centimeter lång.
– På stenåldern åt man ganska bra och blandad kost, därför var de ganska långa. Medellängden sjönk på medeltiden när maten blev betydligt mer näringsfattig.