"Vi har haft en fantastisk möjlighet att utveckla Flygvapenmuseum under pandemiåren, men om man tittar tillbaka på åren dessförinnan kunde vi inte bedriva den verksamhet som vi ville eller behövde för att göra museet så bra som möjligt", säger .
Med regeringens höstbudget kom beskedet att stödet till fri entré på statliga museum slopas vid årsskiftet. Strax efter beskedet talade vi med Noomi Eriksson, museichef på Flygvapenmuseum. Beslutet var inte oväntat, berättade museichefen då. Reformen om fri entré hade nämligen redan ett slutdatum, den 31 december i år.
Men sedan dess har flera medier rapporterat att muséer befarar stora besökartapp. Flygvapenmuseum i Linköping har flaggat för ett potentiellt tapp på ungefär 25 procent. Beräkningen ligger till grund för deras budget, men det är svårt att veta hur det verkligen kommer att bli, menar Noomi Eriksson.
Vad tror du att det kommer att innebära för er?
– Strikt ekonomiskt är det en fördel för oss, enligt våra beräkningar. Vi får bättre ekonomi med entréavgiften än vad vi hade med anslagsfinansieringen, säger museichefen.
Sedan fri entré-reformen infördes 2016 har Flygvapenmuseum varit anslagsfinansierade, men stödet baseras på besökarantalet före reformen. Mycket har hänt sedan dess, menar Noomi Eriksson. Trots att antalet besökare ökat kraftigt har anslagen inte följt utvecklingen, vilket även Riksrevisionen kom fram till i sin granskningsrapport 2019.
– Det innebär att vi fått mindre och mindre pengar att röra oss med. Det har varit ett bekymmer för oss.
Flygvapenmuseum har alltså inte kunnat bedriva den verksamhet som de ville eller behövde för att göra museet så bra som möjligt. Det är en direkt konsekvens av att anslagen inte följt det ökade besökarantalet, menar hon. Desto fler besökare museum har, desto mer kostar det att driva verksamheten. När anslagen inte matchar utgifterna börjar det tära på verksamheten.
Så du ser det inte enbart som en nackdel att stödet har tagits bort?
– Det beror på vilket perspektiv man har. Å ena sidan kan man se det som en drivkraft att se till att vi har en bra verksamhet som människor är villiga att betala för, till en rimlig prissättning. Det håller oss på tårna.
– Å andra sidan kanske inte lika många har möjlighet att komma till museet, i synnerhet inte i dessa ekonomiskt tuffa tider. Timingen är kanske inte optimal.
Museichefen undersöker även möjligheten att anordna evenemang såsom temadagar med fri entré, för att välkomna dem som saknar möjlighet att betala för ett besök.
Enligt Noomi Eriksson har beskedet om det slopade stödet väckt funderingar hos besökarna. Framför allt undrar många vad entréavgiften blir.
– Det kommer fortsatt vara fri entré för barn och ungdomar upp till 18 år. De över 19 år kommer att få betala 80 kronor under våren. Det kommer även att finnas möjlighet att köpa årskort.
Nyfikna besökare lämnar spår i snön på Flygvapenmuseum i Linköping. Snart stänger Flygvapenmuseum under ett par veckor för planerat underhåll. När de öppnar upp igen den 21 januari inleder med en temadag om robotar. Höjdpunkten för temadagen är lanseringen av den nya AI-roboten Elsa.
Vårens prissättning baseras på att halva museet för tillfället är stängt. Från och med juni, efter att de nya utställningarna invigts, kommer ett besök att kosta 120 kronor för vuxna.
Medför införandet av avgiften problem för er?
– Nej, jag tror inte det. För att det skulle det bli ett problem för oss rent ekonomiskt skulle vi behöva tappa väldigt många besökare. Jag ser ingen anledning att befara ett så stort tapp idag, säger Noomi Eriksson.
På Arbetets museum i Norrköping blir det däremot fortsatt fri entré. Museet fick ingen kompensation för uteblivna intäkter när fri entré-reformen infördes då inträdet redan var gratis. Så att reformen nu avskaffas påverkar inte museet.