Strömmen tillbaka efter arton dygn i mörker
Jennie Jakobsson har varit utan ström i 18 dygn. Hon är gravid, pojkvännen jobbar på annan ort och den tvåårige sonen ligger nedbäddad i 40 graders feber.
Foto:
Thomas får till och med en snabb kram ute på gårdsplanen.
För tre veckor sedan drog stormen in över södra Sverige med ohygglig kraft och ilska. Skogen vältes över ända, strömmen slogs ut och tusen och åter tusen människor hamnade i en dödsskuggans dal fylld av svåra umbäranden. Småland drabbades värst och det är svårt att, på plats, ta till sig de overkliga scenerna där skogen plötsligt ligger ned istället för att stolt, stark och rak skjuta i höjden.
Den småländska storskogen har blivit ett onaturligt landskap.
Och mitt i detta kaos och elände pågår arbetet med att röja upp, bygga nytt och väcka liv i miltals av utslagna elledningar. Hjälpen kommer från hela Sverige och, för all del, även från våra grannländer. Norrköping bidrar bland annat med ett tiotal elmontörer som, så fort hela Norrköpings kommun fått strömmen tillbaka, fick omgruppera till Kronobergs län för att rädda strömlösa hushåll där skogen lagt sig ned.
En gigantisk uppgift
Anders och Thomas Gustavsson, far och son, är två av dem. Vi hittar dem utmed en isig grusväg mellan Hovmantorp och Lessebo, alldeles öster om Växjö.
Det står Hässle på den lilla gula skylten in från väg 25 och i de här trakterna har inte de små gårdarna och ensligt belägna trävillorna haft ström sedan stormen drog fram den där natten för tre veckor sedan. Anders och Thomas Gustavsson har en gigantisk uppgift framför sig men det påminner ändå om en flugskit i kosmos för det är 1 200 linjearbetare på plats och ändå beräknas arbetet pågå under hela året.
- Vi vet inte hur länge vi ska vara kvar, säger Anders Gustavsson och tar den sista klunken av lunchkaffet vid bilen vid vägkanten. Men det blir väl så länge vi behövs. Eller orkar. Vi fick en dags vila, förra lördagen, efter att ha varit igång två veckor i sträck hemma.
Nu är rullen med den grova aluminiumkabeln på plats i hästhagen utmed grusvägen och kabeln ska dras 400 meter genom skogen och bort till stolpen intill Jennie Jakobssons hus. Skogen ligger i vägen, kors och tvärs och huller om buller, och det blir en tuff och svettig vandring med kabeln över axeln sedan Thomas Gustavsson först varit uppe i stolpen i hagen och klippt ned den gamla och förstörda lågspänningsledningen.
- Det blir bara en provisorisk lagning, säger han. Ledningen får ligga på marken.
- Vi har fått tillåtelse från Elsäkerhetsverket att lägga kabeln på backen, fyller Anders Gustavsson i.
- Så här ute i skogen går det väl an. Men det är ju inte helt ofarligt och i bebyggelse skulle det naturligtvis vara helt otänkbart, säger Thomas Gustavsson.
Med mänsklig draghjälp når så småningom kabeln elstolpen bakom familjen Jakobssons hus. Anders Gustavsson klättrar upp i stolpen och ansluter ledningarna. Granarna, de en gång så ståtliga, ligger omkullvräkta ända fram till hönshuset och på verandan väser det nyinköpta elverket som åtminstone kunnat hålla igång cirkulationspumpen i huset och försett familjen med vatten under de här veckorna. De små privata elverken är hårdvaluta på den småländska landsbygden just nu.
- Min kille köpte det i Göteborg, säger Jennie Jakobsson. Här finns de inte att få tag i längre.
Hon kommer ut på gårdsplanen och får glädjebudet av Anders Gustavsson. Nu är det bara en fråga om minuter innan strömmen, om än provisoriskt, är tillbaka i lilla Hässle. Efter 18 dygn.
- Underbart, säger hon och kramar om Thomas som står närmast.
- Det har varit väldigt tålamodskrävande. Tvååringen är sjuk och min kille är borta och jobbar på annan ort. Tack och lov har min mamma kommit ned från Stockholm för att hjälpa till. Nu ska jag börja med att städa hela huset. Det har jag faktiskt längtat efter.
Ett 60-tal tacksamma
Ännu en belåten och tacksam elabonnent. Anders och Thomas Gustavsson har träffat på åtskilliga under den här första arbetsveckan i Småland.
De uppskattar att de försett ett 60-tal hushåll ute i skogarna med ström. Men mitt i berömmet har de också mött kritiken och när ilskna abonnenter rasar mot Sydkraft, är det elmontörerna som hamnar i skottgluggen.
- Det blir så, säger Thomas Gustavsson. Det är ju vi som är ute på fältet och träffar folk.
I stormens spår är debatten i full gång om vad som, möjligen, kan göras för att undvika samma förödelse i framtiden. Stadsminister Göran Persson satte, vid sitt besök i Kronobergs län i onsdags, press på elbolagen och hotade med att dra in koncessionen om inte strömmen kan garanteras på ett säkert sätt i fortsättningen.
Persson antydde också att ledningarna kan komma att grävas ned i stället för att löpa längs de traditionella, men utsatta, stolparna.
Anders Gustavsson är tveksam.
- Jag tror inte att det går att gräva ned dem, säger han. I alla fall inte överallt. Det skulle innebära ett otroligt omfattande jobb. Mycket skulle behöva sprängas. Och jag undrar vad skogsägarna säger om det. De protesterar ju redan nu om vi ber dem ta ner ett par träd som står för nära ledningen. Då finns det inte ett träd som är mera värdefullt än just det.
Har jobbat i 40 år
- Det här borde vara en tankeställare för skogsägarna. Vi har kommit till ställen där träden ligger omkullblåsta i fyra meter höga högar. Och så ligger elledningarna i botten någonstans. Då är det inte mycket annat att göra än att dra nytt så länge och låta de gamla ledningarna ligga. En del nya ledningar binder vi upp i träden där stolparna förstörts. Jag har jobbat i 40 år i den här branschen och aldrig sett något liknande. Jag var med och jobbade efter den omtalade stormen 1969, men det var ingenting emot det här. Det är svårt att beskriva. Det är som om hela skogen bara rasat omkull.
Det finns hur mycket jobb som helst.
- Det blir mycket övertid, säger Thomas Gustavsson. Vi går inte på något specialavtal eller så utan det lär bli Sydkraft som får ta notan när vi är klara. Det kan bli hur mycket som helst.
Anders och Thomas Gustavsson försvinner bort på grusvägen i sina bilar. Strömmen är tillbaka i Hässle, men hela Kronoberg vimlar fortfarande av mörklagda stugor och gårdar där rimfrosten kryper högt upp på innanfönstren. Räddarna i nöden har långt till målsnöret.
Så jobbar vi med nyheter