Det var en ovanligt tyst publik som på måndagen tog emot beskedet om årets pristagare i fysiologi eller medicin. De flesta behövda nog spetsa öronen extra när Nobelförsamlingen förklarade vad upptäckten handlade om – mikroRNA.
MikroRNA har visat sig vara avgörande för att våra celler blir vad de blir – tarmceller eller muskelceller till exempel och är en viktig del i det som kallas genreglering.
– Vi trodde att vi hade förstått vad som gör att vissa gener blir aktiverade och andra inte. Men Ambros och Ruvkun visade att det fanns ett helt lager till av kontroller och det var mikro-RNA, säger Sten Linnarsson, professor i systembiologi och ledamot i Nobelförsamlingen som utser pristagarna.
"Jättestora konsekvenser"
När DNA ska kopieras måste det först kopieras i en nästan likadan molekyl som kallas RNA, som ofta leder till att protein bildas. Men de små mikroRNA-molekylerna kan förenklat uttryckt förhindra det. De fungerar som en av- och på-knapp som gömmer delar av budskapet från generna.
Pristagarna har på var sitt håll intresserat sig för en liten mask, med det vetenskapliga namnet Caenorhabditis elegans. Masken innehåller bara 1 000 celler, men formar många av samma vävnader som hos människan.
Att masken är så liten, men ändå komplex, gör den lämplig att studera för hur olika vävnader bildas och utvecklas. Forskarna studerade varsin typ av mutantstammar i maskarna, för att förstå deras funktion och koppling till proteinproduktion.
När de sedan jämförde sina respektive fynd med varandra ledde det till den banbrytande upptäckten, som beskriver mekanismen för hur gener regleras. Resultatet presenterades 1993 i tidskriften Cell.
Ingen solklar tillämpning
Till skillnad från 2023 års medicinpris som hade en direkt koppling till covid-19-vaccin går årets pris utpräglad grundforskning. Det finns inte i dag några direkta tillämpningar men mikroRNA ingår i många studier. Bland annat är det vanligt inom cancersjukdomar att just mikroRNA är felreglerat.
– MikroRNA reglerar nästan alla gener och är därför iblandat i nästan alla sjukdomar men ofta på ett väldigt komplext vis, säger Sten Linnarsson.
En som tycker att årets pris är toppen är Fredrik Söderbom, vid Uppsala RNA Research Center. Han har själv forskat med en av pristagarna.
– Upptäckten har jättestora konsekvenser, därför att proteinerna är ofta det som bygger upp djur och växter och reglerar hur vi fungerar. Om det inte är exakt rätt mängd proteiner så blir det ofta fel och det kan leda till sjukdomar. Så det är oerhört viktigt att vi får rätt mängd proteiner i rätt celler. Och där hjälper mikroRNA till att styra det.
Först trodde man att mikroRNA var specifikt för masken, men efter flera år har den hittats i andra levande ting. Söderbom tycker att pristagarna är välförtjänta.
– Jag hade nog gett upp lite grann. Men det var helt rätt, det var klockrent, säger han.