Att havet och dess botten kan utgöra en arena för konflikt fick vi en tydlig signal om tidigare under hösten, dÄ delar av gasledningarna Nord Stream 1 och 2 saboterades. I rakt motsatt riktning finns en annan riskfylld domÀn: rymden.
"Krig och konflikter sker i allt större utstrĂ€ckning i de grĂ€nsöverskridande rymd- och cyberdomĂ€nerna vilket ökar vikten av att sĂ€kerstĂ€lla den nationella förmĂ„gan att verka inom dessa domĂ€ner", skrev som exempel ĂB Micael BydĂ©n i sina militĂ€ra rĂ„d till regeringen i början av november.
ââVi nyttjar rymden pĂ„ ett sĂ€tt som vi inte gjorde för kanske 20 Ă„r sedan, förklarar överstelöjtnant Ella Carlsson, som i vĂ„ras utsĂ„gs av Försvarsmakten till flygvapnets första militĂ€ra rymdchef.
Hon beskriver hur samhÀllet i dag Àr beroende av rymdarenan och satelliter som dÀr finns, och exemplifierar med funktioner som gps-system, tidsangivelser och kommunikation.
ââTidsangivelsen Ă€r mycket viktigare Ă€n man tror. NĂ€r vi nyttjar vĂ„ra betalkort till exempel sĂ„ fĂ„r man en tidsstĂ€mpel frĂ„n satelliter. Om det ligger nere kan handeln stoppas, sĂ€ger Ella Carlsson.
ââMĂ„nga tjĂ€nster Ă€r oerhört integrerade i samhĂ€llet och skulle nĂ„gon av dem fallera pĂ„ nĂ„got sĂ€tt skulle det kunna fĂ„ stora konsekvenser för nĂ€ringsliv, vĂ€lfĂ€rd, hĂ€lsa och ekonomi, fortsĂ€tter hon.
Ta över satellit
Lika mycket som de hÀr tjÀnsterna kan hjÀlpa oss, utgör beroendet alltsÄ Àven potentiella sÄrbarheter som kan utnyttjas för att tillfoga en motstÄndare skada.
SÄ rymdkonflikter handlar inte om nÄgot slags "stjÀrnornas krig" i en avlÀgsen framtid, vilket kanske Àr den första bilden man fÄr i huvudet. Hotet finns hÀr och nu, i form av risk för olika typer av sabotage. Klarar man inte att rÄ pÄ motstÄndare pÄ marken, med traditionella metoder, kanske man kan fÄ ett övertag genom att ge sig pÄ deras rymdförmÄgor.
Ett tillvÀgagÄngssÀtt kan vara att förstöra marksegmentet, dÄ det krÀvs infrastruktur bÄde i rymden och pÄ marken för att kunna styra en satellit och fÄ tillgÄng till data, förklarar Ella Carlsson.
ââSedan finns sĂ„ klart cyberattacker, som exempelvis kan fĂ„ en sensor pĂ„ satelliten att rikta sig mot solen och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt förstöras. Man kan ocksĂ„ störa eller ta över en satellit och kontrollera den, och man kan förvanska data sĂ„ att den inte stĂ€mmer med verkligheten.
PĂ„verka via skrot
Antisatellitvapen, som har till syfte att förstöra eller skada satelliter, utgör ett annat hot. För ett Är sedan sköt Ryssland ned en av sina egna satelliter, vilket pÄverkade bÄde landets egna och andra nationers förmÄgor genom det rymdskrot som uppstod. 2007 genomförde Kina en liknande aktion mot en egen satellit.
ââDet Ă€r "show of force" tĂ€nker jag, för att visa att man kan. Ett sĂ€tt att slĂ„ ut en motstĂ„ndare Ă€r kanske inte att förstöra deras satellit. Man kan slĂ„ ut sin egen, i nĂ€rheten av andras, och pĂ„verka via rymdskrot som slĂ„r sönder andras satelliter, sĂ€ger Ella Carlsson.
Rymden tar nu allt större plats inom det svenska försvaret. En rymdavdelning byggs upp inom flygvapnet, och Försvarsmakten slöt i vĂ„ras ett avtal med USA om utbyte av rymddata. Detta bidrar till en rymdlĂ€gesbild â att Försvarsmakten kan fĂ„ koll pĂ„ var, nĂ€r och med vilken förmĂ„ga olika lĂ€nders satelliter passerar Sverige. Information som kan skydda vĂ„ra förmĂ„gor pĂ„ mark.
ââOm det kommer en satellit som inte vi Ă€ger sĂ„ kanske vi vill skydda att vi lĂ€mnar kajen med en korvett, till exempel. DĂ„ kan vi invĂ€nta att satelliten passerat eftersom vi vet att den annars kan se det, eller lyssna av. Det handlar om att dölja aktivitet, som att vi klargör flygplan eller gör förbands- eller materielförflyttningar, sĂ€ger Ella Carlsson.
Inget "vilda vÀstern"
I avvaktan pÄ kommande försvarsberedning Àr ambitionen Àven att rekrytera mer personal med inriktning rymden och satsa pÄ utbildningar.
ââVi vill skapa en bottenplatta för alla â varje kadett, varje soldat, varje specialistofficer â sĂ„ att vi skapar en medvetenhet om rymden som finns med dĂ„ man lĂ€gger upp övningar och anskaffar materiel.
Ella Carlsson hoppas att Försvarsmakten inom en tioÄrsperiod ska kunna ha egna satelliter pÄ plats och dÀrigenom bedriva egen underrÀttelseinhÀmtning.
ââSatelliter har sĂ„dan lĂ„ng rĂ€ckvidd. De kan se lĂ„ngt bortanför grĂ€nser dĂ€r vĂ„ra sensorer i dag inte har tĂ€ckning, till och med pĂ„ andra sidan jordklotet.
En annan viktig frÄga Àr gemensamma regler för uppförandet i rymden.
ââDĂ€r ser vi en viktig arena att vara med i och tillsammans med andra nationer ta fram handlingsregler, sĂ„ att det inte blir vilda vĂ€stern dĂ€r uppe.