Rustar för att försvara Sverige i rymden

VĂ„rt beroende av rymden blir bara större – och dĂ€rmed ökar Ă€ven risken för att konflikter kommer att utspela sig just dĂ€r. En attack skulle kunna betyda utslagna betalkort, eller flyg som tappar GPS-signaler. Nu rustar Försvarsmakten för att möta de hot som en rymdkonflikt kan innebĂ€ra.

Ella Carlsson vill skapa en större medvetenhet om rymden, att det finns med i tanken nÀr Försvarsmakten exempelvis lÀgger upp övningar.

Ella Carlsson vill skapa en större medvetenhet om rymden, att det finns med i tanken nÀr Försvarsmakten exempelvis lÀgger upp övningar.

Foto: Tim Aro/TT

Försvar2022-12-03 14:00

Att havet och dess botten kan utgöra en arena för konflikt fick vi en tydlig signal om tidigare under hösten, dÄ delar av gasledningarna Nord Stream 1 och 2 saboterades. I rakt motsatt riktning finns en annan riskfylld domÀn: rymden.

"Krig och konflikter sker i allt större utstrĂ€ckning i de grĂ€nsöverskridande rymd- och cyberdomĂ€nerna vilket ökar vikten av att sĂ€kerstĂ€lla den nationella förmĂ„gan att verka inom dessa domĂ€ner", skrev som exempel ÖB Micael BydĂ©n i sina militĂ€ra rĂ„d till regeringen i början av november.

– Vi nyttjar rymden pĂ„ ett sĂ€tt som vi inte gjorde för kanske 20 Ă„r sedan, förklarar överstelöjtnant Ella Carlsson, som i vĂ„ras utsĂ„gs av Försvarsmakten till flygvapnets första militĂ€ra rymdchef.

Hon beskriver hur samhÀllet i dag Àr beroende av rymdarenan och satelliter som dÀr finns, och exemplifierar med funktioner som gps-system, tidsangivelser och kommunikation.

– Tidsangivelsen Ă€r mycket viktigare Ă€n man tror. NĂ€r vi nyttjar vĂ„ra betalkort till exempel sĂ„ fĂ„r man en tidsstĂ€mpel frĂ„n satelliter. Om det ligger nere kan handeln stoppas, sĂ€ger Ella Carlsson.

– MĂ„nga tjĂ€nster Ă€r oerhört integrerade i samhĂ€llet och skulle nĂ„gon av dem fallera pĂ„ nĂ„got sĂ€tt skulle det kunna fĂ„ stora konsekvenser för nĂ€ringsliv, vĂ€lfĂ€rd, hĂ€lsa och ekonomi, fortsĂ€tter hon.

Ta över satellit

Lika mycket som de hÀr tjÀnsterna kan hjÀlpa oss, utgör beroendet alltsÄ Àven potentiella sÄrbarheter som kan utnyttjas för att tillfoga en motstÄndare skada.

SÄ rymdkonflikter handlar inte om nÄgot slags "stjÀrnornas krig" i en avlÀgsen framtid, vilket kanske Àr den första bilden man fÄr i huvudet. Hotet finns hÀr och nu, i form av risk för olika typer av sabotage. Klarar man inte att rÄ pÄ motstÄndare pÄ marken, med traditionella metoder, kanske man kan fÄ ett övertag genom att ge sig pÄ deras rymdförmÄgor.

Ett tillvÀgagÄngssÀtt kan vara att förstöra marksegmentet, dÄ det krÀvs infrastruktur bÄde i rymden och pÄ marken för att kunna styra en satellit och fÄ tillgÄng till data, förklarar Ella Carlsson.

– Sedan finns sĂ„ klart cyberattacker, som exempelvis kan fĂ„ en sensor pĂ„ satelliten att rikta sig mot solen och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt förstöras. Man kan ocksĂ„ störa eller ta över en satellit och kontrollera den, och man kan förvanska data sĂ„ att den inte stĂ€mmer med verkligheten.

PĂ„verka via skrot

Antisatellitvapen, som har till syfte att förstöra eller skada satelliter, utgör ett annat hot. För ett Är sedan sköt Ryssland ned en av sina egna satelliter, vilket pÄverkade bÄde landets egna och andra nationers förmÄgor genom det rymdskrot som uppstod. 2007 genomförde Kina en liknande aktion mot en egen satellit.

– Det Ă€r "show of force" tĂ€nker jag, för att visa att man kan. Ett sĂ€tt att slĂ„ ut en motstĂ„ndare Ă€r kanske inte att förstöra deras satellit. Man kan slĂ„ ut sin egen, i nĂ€rheten av andras, och pĂ„verka via rymdskrot som slĂ„r sönder andras satelliter, sĂ€ger Ella Carlsson.

Rymden tar nu allt större plats inom det svenska försvaret. En rymdavdelning byggs upp inom flygvapnet, och Försvarsmakten slöt i vĂ„ras ett avtal med USA om utbyte av rymddata. Detta bidrar till en rymdlĂ€gesbild – att Försvarsmakten kan fĂ„ koll pĂ„ var, nĂ€r och med vilken förmĂ„ga olika lĂ€nders satelliter passerar Sverige. Information som kan skydda vĂ„ra förmĂ„gor pĂ„ mark.

– Om det kommer en satellit som inte vi Ă€ger sĂ„ kanske vi vill skydda att vi lĂ€mnar kajen med en korvett, till exempel. DĂ„ kan vi invĂ€nta att satelliten passerat eftersom vi vet att den annars kan se det, eller lyssna av. Det handlar om att dölja aktivitet, som att vi klargör flygplan eller gör förbands- eller materielförflyttningar, sĂ€ger Ella Carlsson.

Inget "vilda vÀstern"

I avvaktan pÄ kommande försvarsberedning Àr ambitionen Àven att rekrytera mer personal med inriktning rymden och satsa pÄ utbildningar.

– Vi vill skapa en bottenplatta för alla – varje kadett, varje soldat, varje specialistofficer – sĂ„ att vi skapar en medvetenhet om rymden som finns med dĂ„ man lĂ€gger upp övningar och anskaffar materiel.

Ella Carlsson hoppas att Försvarsmakten inom en tioÄrsperiod ska kunna ha egna satelliter pÄ plats och dÀrigenom bedriva egen underrÀttelseinhÀmtning.

– Satelliter har sĂ„dan lĂ„ng rĂ€ckvidd. De kan se lĂ„ngt bortanför grĂ€nser dĂ€r vĂ„ra sensorer i dag inte har tĂ€ckning, till och med pĂ„ andra sidan jordklotet.

En annan viktig frÄga Àr gemensamma regler för uppförandet i rymden.

– DĂ€r ser vi en viktig arena att vara med i och tillsammans med andra nationer ta fram handlingsregler, sĂ„ att det inte blir vilda vĂ€stern dĂ€r uppe.

Fakta: Ella Carlsson

Är i dag rymdchef, tillika chef över rymdavdelningen, inom flygvapnet.

Inom Försvarsmakten har hon tidigare arbetat som flygtekniker pÄ stridsflygplan och gjort tre vÀndor pÄ utlandstjÀnst i Bosnien och Kosovo. Har Àven haft positioner som varit kopplade till arbete med forsknings- och teknikutvecklingsfrÄgor.

Är teknologie doktor i fysik vid LuleĂ„ tekniska universitet och hade som forskningsfokus planeten Mars. Har Ă€ven en civilingenjörsexamen i rymdteknik frĂ„n LTU, examensarbetet – ocksĂ„ det om Mars – utfördes vid Nasa.

Har Àven arbetat civilt, bland annat som bitrÀdande och vikarierande chef vid Institutet för rymdfysik samt pÄ Esrange.


Fakta: Satelliter

Med satellit menas egentligen en naturlig eller konstgjord kropp som gÄr i en bana kring en planet.

Den första konstgjorda satelliten var Sputnik 1 som sĂ€ndes upp av Sovjetunionen 1957. Sedan dess, fram till 2020, hade nĂ€ra 5 600 uppskjutningar Ă€gt rum, som sammanlagt lyft upp mer Ă€n 9 800 satelliter till olika banor runt eller bortanför jorden. Uppskjutningstakten minskade efter kalla krigets slut för att Ă„terigen börja öka pĂ„ senare Ă„r. Numer lyfter ocksĂ„ varje uppskjutning upp fler satelliter i snitt och andelen smĂ„ satelliter ökar.

I dag finns mÄnga olika typer av satelliter för bÄde civilt och militÀrt bruk, som anvÀnds för exempelvis kommunikation, positionering, vÀder, observation eller signalspaning.

GPS, Global Positioning System, Àr exempel pÄ ett satellitnavigationssystem som anvÀnds för mycket noggrann bestÀmning av positioner. GPS utvecklades ursprungligen av USA:s försvar för bland annat robotnavigering men har ocksÄ fÄtt civil anvÀndning.

KĂ€lla: ne.se, FOI

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!