Sjön Kråken mellan Igelfors och Regna dikades ur på 1930-talet och blev träskmark. Nu är sjön på väg att återuppstå igen.
En kylig dag i mars ser det inte direkt badvänligt ut i träskmarkerna mellan Regna och Igelfors. Vi befinner oss i Boka där familjen Fyhr äger en del mark.
– Att idén kom upp från början var för att vi ville få till en vackrare utsikt från husen, berättar skogsmästaren Gustav Fyhr och sveper med ena handen över området där det är nästan 100 år sedan det senast fanns en sjö.
På 1930-talet dikades sjön Kråken ur i syfte att skapa mer odlingsmark. Sjön var då ungefär 30 hektar stor. Fågellivet försvann och möjligheten att fiska till exempel gädda är också sedan länge historia.
– Vi började forska i hur vi kunde göra för att återställa Kråken, om det var görbart, eller inte och det var det. 2019 drog vi igång, säger Gustav Fyhr.
"Det blir häftigt när fåglarna kommer tillbaka. Tidigare har det funnits sångsvanar, vadare och änder", säger projektledaren Ingrid Franzén.
Projektet kostar 1,2 miljoner kronor att genomföra.
– 90 procent är finansierat via statliga våtmarksbidrag och från Våtmarksfonden. Tio procent av kostnaden står markägaren för. Det är ett krav för att få bidragen, säger miljökonsulten och projektledaren Ingrid Franzén, från företaget Renall.
Att få tillbaka miljön för djurliv som tidigare fanns är en av drivkrafterna bakom återskapandet av Kråken.
– Det blir häftigt när fåglarna kommer tillbaka. Tidigare har det funnits sångsvanar, vadare och änder. Det finns också uppgifter om flera häckande fågelarter. Den nya sjön gör att den biologiska mångfalden ökar dramatiskt och att både fåglar och fiskar kommer tillbaka, säger Ingrid Franzén.
"Vi anlägger en låg dammvall som dämmer upp vattnet i utloppsdiket. Dämningen innebär att vattennivån höjs med cirka 40 centimeter", säger Jon Fridmark, från företaget Maxtech.
Hur går det till rent praktiskt att anlägga en sjö av en träskmark?
– Det ligger en flytande "rotfly" över hela marken. Det är den vi river upp nu och lägger på hög. Vi anlägger en låg dammvall som dämmer upp vattnet i utloppsdiket. Dämningen innebär att vattennivån höjs med cirka 40 centimeter, säger Jon Fridmark, ägare till företaget Maxtech som ansvarar för entreprenaden.
Det är speciella maskiner som används till att återställa sjöar. Eller vad sägs om en ombyggd pistmaskin, med en fräs längst fram för att riva upp rötter och sly. När vi besöker projektet används en flytande pontongrävare för att gräva upp jorden.
– Alla våra maskiner är specialbyggda. Vi arbetar med att återställa våtmarker och sjöar i hela Sverige. Det här uppdraget innebär cirka fem veckors arbete för oss, säger Jon Fridmark.
På 1930-talet dikades sjön Kråken ur i syfte att skapa mer odlingsmark. Sjön var då ungefär 30 hektar stor. Fågellivet försvann och möjligheten att fiska till exempel gädda är också sedan länge historia.
Finns det några speciella utmaningar med återskapandet av Kråken?
– Ja, där det är djupare vatten hade vi gärna sett tjockare is, så vi kunde stå stadigare, men där var det tunn is. Och där det är grunt är isen tjockare. Men det är alltid utmaningar av olika slag vid sådana här projekt, konstaterar Jon Fridmark.
Vad tror du om badmöjligheterna här redan i sommar?
– Visst, det kommer att gå, men risken att det blir ganska äckligt är stor, säger Jon Fridmark.
Hur blir det mer vatten i sjön?
– Det kommer från naturliga tillflöden i marken. Området ligger i en sänka dit vattnet tar sig, säger Gustav Fyhr.
Om markägaren och skogsmästaren Gustav Fyhr kommer att kunna bada i nya sjön Kråken bakom honom återstår att se.
Vad hade hänt med området om inte det här projektet genomförts?
– Utan åtgärder skulle Kråken på lång sikt växa igen helt och bli en sumpskog, förklarar Ingrid Franzén.
Totalt kommer den nya våtmarken/sjön att återigen handla om cirka 30 hektar, precis som det var för 100 år sedan.
Även om det verkligen inte ser badbart ut just nu i nya Kråken, så är Gustav Fyhr fylld av optimism inför sommaren.
– Visst, jag kommer att testa, säger han utan minsta darr på rösten.