Ser du läkemedelsmissbruk som ett problem i dagens samhälle?

- Det är ett jättestort bekymmer i meningen att även om det i det hela taget inte är ofantligt många, så för de personerna så spelar det en enomt stor roll för deras liv och för seras anhörigas liv. Det här påverkar ju hela livsföringen.

Varför tror du att det är så utbrett som det är?

- I en del sammanhang är det här till och med billigare än andra preparat och tillgången har ökat. Sedan finns det naturligtvis personer som av fullt legala skäl har börjat använda ett läkemedel. Man har ont och får ett läkemedel förskrivet och det lindrar och sedan plötsligt så är man beroende av det.

Menar du att sjukvården också har del i det här?

- Absolut. Så är det ju. Ibland så är det ju så att det är mindre nogräknade läkare som spelar med i det här. Ibland så är det säkert en omedvetenhet inom sjukvården som kan leda till att enskilda människor råkar väldigt illa ut.

Hur vill regeringen kontrollera läkarnas förskrivning?

- Det sker en skärpning på några olika sätt. Dels finns det en mängd olika metoder när det gäller att få en bättre överblick överhuvudtaget över vad som förskrivs, läkemedel, kan den läkaren se vad som förskrivits. Det finns system som är på väg fram som när nya läkemedel - förskrivs att man då på apoteket får en varningssignal om det tycks vara något konstigt i det här smmanhanget. Att till exempel jag har fått väldigt stora mängder förskrivet under en kort tid.

Vi måste också ha mer effektiva system för att ta itu med läkare som missbrukar,  missbruk är ju ett iditoiskt uttryck i sammanhanget , men som felanvänder det förtroende som de fått att skriva ut läkemedel. Snabbare reprimandet, tydligare i vissa fall indragningar, prövotider eller att de förlorar förskrivarrätten på vissa läkemedel.

Platser till missbrukande ungdomar. Finns det nog idag?

- En sak är att kommunerna ibland är lite för sent ute eller att kommunerna satsar för lite pengar för att hjälpa de ungdomar som befinner sig i den situationen. Men det gäller också att den statliga instansen, alltså statens institutionsstyreklse, också är på tå hela tiden för att vi ska ha antalet platser till det behov som finns. Det går, jag kan inte säga på rak arm. att vi har det perfekta antalet. Men här måste man hela tiden vara noggrann och säga att vi kan erbjuda platser till alla dom som tvångsmässigt eller som befinner sig i en situation där de är motiverade. För då går det ju inte att säga sorry du är motiverad just nu men vi tar det om ett halvår, då gäller det att vara där då.

Men när det kommer till motivation. Stefan Borg säger att..motivationen måste vara det som styr medan många av dem vi träffar - fasmiljer med söner som missbrukar, finns jättremånga tjehjer och även en tingsrättsdomare som säger att tvångsåtgärderna är alldeles för få de här personerna är inte vid sina sinnens fulla bruk, vi måste bestämma åt dem vi kan inte vänta tills de är motiverade. Hur ser du på det?

- Det där tycker jag är helt rätt, men vi kan alla vara överens om att det allra bästa är om personenerna är motiverade men för att då har man större möjlighet att nå framghång i behandlingen. Men i vissa fall så går det inte att uppnå den situationen och precis som du sa så är det ju så att den som lever i missbruk för den personen har ju missbruket tagit över och allting annat är underordnat. Därför kommer inte, i allafall inte alla, att vara motiverade och då är ju tvång i många sammanhang motiverat.

 

De som kan väldigt mycket om missbruksvård säger att trenden går mot att det ska bli mer frivillig vård och mindre tvång.

- Jag undrar om inte den här diksussionen har förändrats allteftersom det blivit ett allt större problem. Vi har väldgt många missbrukare av olika slag men det här att man också ser den jättelika arbetsuppgift som finns och att man då inser att det är lättare att jobba med de som är väl motiverade. det kan ligga bakom det här. Men jag tycker att det skulle vara oerhört oansvarigt att säga att vi jobbar bara med dom som är motiverade, då säger man också attt vi låter med berått mod massor av människor att gå under.. de som inte är motiverade, de behöver hj?älp på vägen. Med hjälp menar jag då tvång.

 

Du tycker att tvångsåtgärderna ska vara större än vad de är idag?

- Ja det går inte...för säkerhets skull det är inte mitt område i regeringen utan det är Maria Larssons...lagstiftningsfrågor Jag ser inte framför mig några tankegångar om att minska möjligheterna till tvångsåtgärder, utan tvärtom det är väl motiverat att vi har inslag av tvång i det här området, annars kommer folk att gå under i en än större utsträckning. Jag tror att lagstiftningen erbjuder väldigt mycket möjligheter men att det inte praktiseras eller att man använder alla de verktyg som finns i lådan. Jag tror att många är ju rätt luttrade, man försöker många gånger, det kostar mycket penghar och man lyckas inte varje gång. Men med väl motiverade personer så lyckas man bättre, det kan spela en roll i det här sammanhanget. Det gäller ju att vi är outtröttliga i arbetet med att - jag vill gärna tänka så, fär min egen del att tänka mig in i situationen för de föräldrar och syskon eller för den delen barn till missbrukare som finns, vad skulle jag önska - att regelverket erbjöd om någon av mina nära anhöriga eller för den delen jag själv missbrukade. Jag tror att tvång är nödvändigt.

 

Men om det inte finns plats för alla, hur ska då regeringen verka för att det blir fler platser?

- Man ska ju påminna om att det i första hand inte är regeringen som skapar platser. Det är en kommunal verksamhet i huvudsak, där dom har huvudansvaret. Vi ska följa det här väldigt noggrannt och se om vi kan göra någonting som underlättar det gäller ju att hela tiden komma ihåg att om vi säger att det här kan nog vi ta hand om, så minskar också ansvaret hos dom som har ansvaret.

 

Många av dom vuxna som vi har pratat med som har barn som har 18-19 år dom kan inte komma åt sina barn som är myndiga. De har ingen insikt ifall barnen stänger ute föräldrarna och socialen säger samtidigt att de inte kan hjälpa om de inte föräldrarna är med.

- Det finns ett litet problem men i regel kan man lösa det genom ett smidigt arbetssätt. I många kommuner så säger man att det här är inget bekymmer det hanterar vi på ett praktiskt och bra sätt. jag tror att det är möhligt att inom nuvarande regelverk klara av det här. Men det är sant att det blir allt svårare för föräldrar att ha den fulla insynen i myndiga människors liv fast de är det egna barnen, princip rätt Det fordras ju att socialtjänst, polis, skolan,

 

Pressekreteraren bryter in och börjar prata om regeringens särskilda utredare Gerhard Larssons missbruksutredning när det gäller samverkansfrågor....

 

Gör socialtjänsten sitt jobb?

- Vad ska jag svara? Ja, nej? På det hela taget är det klart att de gör det. Man ska komma ihåg att de har några av de svåraste arbetsuppgifterna man kan tänka sig. Det görs säkert fel. generellt sett gör ett bra jobb.

 

Statistiken släpar väldigt mycket. När vi började titta i Socialstyrelsens dödsorsaksregister fanns ingen statistik. 2007 var senaste året. Enligt obduktionsrapporter har sex unga Norrköpingsbor dött under 2008 och 2009.

- Jag har väldigt svårt att avgöra om sex stycken är väldigt mycket. Varje är såklart en för mycket. Samtidigt är det så att förmodligen, tyvärr är det så att en del barn och ungdomar tar livet av sig varje år.

 

Men dom här är allihopa onaturliga dödsfall...

- Då blir jag kanske inte så förvånad över siffran ändå. Varje fall är ju ett misslyckande och ett oerhört nederlag att de här personerna inte finns ibland oss.

När det gäller statistiken har jag svårt att svara på varför det dröjer så länge det låter ju som väldigt länge. Hade du sagt att man har siffror för 2008 så hade jag, och många hade tyckt att detvar konstigt att man inte har för 2009, men 2008 tycker inte jag är så särskilt konstigt, men att det inte finns för 2008 ens det är

 

Det är svårt att följa upp statistiken eftersom vi i media skriver om det som är aktuellt.

- Absolut.

 

Skulle man kunna kriminalisera utskrivningarna?

- Dom begår väl ett brott om de skriver ut mediciner som inte är medicinskt motiverade redan idag. Det som jag tror är det starkaste hotet för många läkare. Det här är ju inte vanligt förekommande, men det förekommer ändå. Det är hotet att bli av med sin legitimation, då är ju det man försörjer sig på, förutom vanäran som följer detta, oerhört påtagligt. Det instrumentet finns alltid där. Nu kommer vi inom kort att lägga förslag till riksdagen om patientsäkerhet, där det här är en del. Dels att göra det enklare att ha en prövotid för läkarna där man upprättar en plan för deras återkomst. Där man siktarpå att de ska tillbaka men också, i särskilt grova fall ta legitimationen direkt. Sedan en del andra möjligheter till sanktioner bland legitimerad sjukvårdspersonal. Det har funnits läkare som själva är missbrukare alkohol, läkemedel narkotika och som finansierat sitt missbruk genom att skriva ut åt andra. Och då är det väldigt viktigt att vi är där så snabbt som möjligt att vi har effektiv a medel mot sdom här och om det finns en möjlighet att de kan vara kvar i yrket så är det naturligtvis väldigt bra. Det underlättar ju naturligtvis motivationen för att komma tillbaka i jobbet.Följer deinte planen tar vi legget. Det är otroligt viktigt för här handlar det ju självklart om den skada de återkommer genom den direka förskrivningen men det är också så att det här handlar om förtreoendet för hälso- och sjukvården i stort.

 

Vartåt går tankarna?

- Vi måste bli mycket bättre på att hitta vägar. Det har funnits en massa konstiga regler eller traditioner som har gjort att t ex socialstyrelsen haft kännedom om en läkare som beter sig på ett sätt som en läkare inte ska göra men att läkarens chefer inte har fått reda på det. till exempel. Då måste vi kommunicera bättre omkring probnlemet för att kunna ta itu med det. Det går inte att var och en sitter på sin lilla informationspusselbit utan att man kan ta itu med det. Det ligger i sakens natur att det här sker i lönndom att så fort det blir känt så kommer att upphöra. Därför är de inblandade naturligtvis oerhört hemlighetsfulla. Därför gäller det att den som har en informationspusselbit inte håller den för sig själv utan att man kan diskutera den med andra så att man kan ta itu med det.

 

Beroendet. Finns bakomliggande orsaker, räcker inte med att jaga läkare sjukvårdspersonal.

- Vad det handlar om. Självklart det bästa är ju att förebygga på ett sådant sätt att folk inte börjar använda droger, i vilken form det än är det klarar vi inte till 100 procent. En del kommer att börja, en del kommer att prova en del kommer att åka  i missbruk. Då handlar det om att så snabbt som möjligt gripa in. Är det så att vi väntar så sätter sig beteendet på ett sätt som gör att det blir ännu svårare att bryta det. Därför måste det till tidiga insatser och självklart så är det så att det ska finnas den lagstiftning vi har omkring vad gäller förbud det som är kriminaliserat hålla borta från så många som mäöjligt. Och naturligtvis har aktiva åtgärder rehabilitering. Folk som går ner sig i träsker på något sätt, dels måste vi sätta upp stajket för att färre ska gå ned sig där. Men när de har gjort det måste vi vara beredda att dra upp dem.

Väldigt mycket handlar om oss som föräldrar, skolans roll, tillgången att vi begränsar möjligheterna för till exempel sjukvårdspersonal att smuggla ut eller sälja droger så långt som möjligt förhindra droger genom smuggling in i landet. Effektiva medel för rehabilitering.

Vad vi kommer att föreslå när det gäller sjukvårdspersonal när man utfärdar legitimationen så har man en möjlighet att titta i belastningsregistret eller när någon utreds.

 

Europa?

- Det nya i tänken patientsäkerheten är ju att vi inte enbart fokus på att leta syndabockar utan att hitta farliga moment. Alltså där den enskilde patienten äventyras för att kunna få säkrare rutiner. det gäller naturligtvis förskrivningssituationen också. På den europeiska nivån så finns det också ett arbete igång förstås när det gäller läkemedel och där kommissionen lämnat ett förslag om ett så kallat läkemedelspaket som innehåller flera olika delar men jag tror inte att den här frågan löses på europeisk nivå, vi kan göra en del saker tillsammans medn framförallt på den polisiära sidan när det gäller att komma åt otillåten försäljning, smuggling. Men framförallt tror jag att vi måste bekämpa det här på nationell nivå.

 

Det sägs att det är ett politiskt självmord att lyfta missbruksvården som valfråga. Är det så?

- Det som kommer att vara huvudfrågor i valet det kommer att vara s¨ådana som engagerar väldigt många och som många kan känna sig delaktiga i och då är det tyvärr bara att konsdtatera att den här typen av otroligt viktiga frågor kommer inte att finnas på våra valaffischer.

 

900 000 svenskar är i riskzonen för missbruk.

- Det kanske är vårt största sociala problem.

 

Men om du skulle formulera ett vallöfte?

- Det skulle säkert bli ganska allmänt hållet. Det skulle handla om att förebygga. det tycker jag är det allra viktigaste. Förebygga, att hjälpa den som redan har åkt dit och sedan naturligtvis ha ett mera effektivt rättväsendet. Det är egentligen de tre delarna...förebyggande allt som inte händer, det är när det går fel som det uppmärksammas. Hur kan vi göra för att fler ungdomar går genom barndom utan att känna ett behov av att döva sig med alkholo eller narkotiska Det är enkelt att säga men hur, hur?

 

Fotnot:

Avskriften från den bandade intervjun med socialminister Göran Hägglund genomförd av NT-reportrarna Jenny Nilsson och Hanna Petersson