I morgon kväll, torsdag är det boksläpp och försäljning i samband med den andra visningen av dokumentärfilmen "Gusums Bruk - en industriepok"
i Gusums Folkets hus.
I arbetet med filmen har bygdehistorikern Albin Lindqvist också haft en mycket stor del, han står för fakta och intervjuer.
Unik dokumentation
Och även boken Hejdå blixtlås är i sitt slag en unik dokumentation av ett svenskt brukssamhälle. Fokus ligger på närhistorien, det vill säga industribyggnader och verksamhet vid det så kallade Mellanbruket i centrala Gusum under 1900-talet och handlar också mycket om Gusums samhälles utveckling under åren.
- Jag har försökt att sätta in Gusums Bruk i sitt sammanhang inte bara med Gusum, utan också med Sveriges historia, säger Albin Lindqvist. Och en betydande del svensk industrihistoria är det onekligen.
Själv var Albin Lindqvist fem år när Gusums Bruk gick i konkurs 1988 efter mer än 300 års verksamhet.
Farfar - en viktig källa
- Så några minnen har jag inte själv av hur bruket såg ut innan dess, men min farfar och farmor jobbade där och eftersom farfar var elektriker gick han runt i alla lokaler, säger Albin Lindqvist.
Det blev en klar fördel
i ett nu historiskt perspektiv eftersom farfar kunde berätta mycket om hur det såg ut överallt och var de olika verksamheterna fanns. Blixtlåsavdelningen var stor, men det är också mycket annat som under brukets alla år tillverkats, allt ifrån knappnålar till mässingsljusstakar.
Men det är inte bara farfar som har berättat. Många andra som arbetat på bruket har också intervjuats.
- Börjar man prata med någon så bildas snart ett nätverk och det går att hitta fler som kan berätta, säger Albin Lindqvist.
Gediget arbete
Förutom fakta genom intervjuer har ett enormt arbete också lagts ner för att leta uppgifter i arkiv och böcker, tidningsartiklar och ritningsmaterial och inte minst i Gusums Bruksmuseums samlingar. Författaren har också med många gamla bilder som tillsammans med det egna bildmaterialet, fotodokumentationen, gör boken till en levande berättelse med flera hundra bilder.
Och även om han inte såg så mycket av bruket när verksamheten var igång har han sett desto mer av de övergivna och förfallna ruinerna innan de revs förra året.
I bakgrunden till alltsammans finns ett stort och genuint bygdeintresse. Albin Lindqvist har också hållit guidade vandringar i lokalerna innan de skulle skatta åt förgängelsen.
Fick ett projektuppdrag
Det som han påbörjade redan år 2000 intensifierades för tre år sedan när han fick projektuppdraget av Valdemarsviks kommun och Länsstyrelsen
i Östergötland att ta fram en dokumentation vilken
i förlängningen blev så omfattande att den ledde både till en film och en bok.
Boken omfattar 235 sidor och är tryckt i 600 exemplar. Den kommer också att finnas till salu på bruksmuseet.