För en tid sedan fick den lilla skolan ett ovanligt besök. 74-årige japanen Renya Kikuchi tillbringade tre dagar bland barnen i skolan.
Han var tidigare en av direktörerna bakom Toyotas världssuccé. Som pensionär jobbar han vidare som konsult i jättekoncernen och driver även fyra it-företag.
Att han kom till en liten friskola i norra Östergötland beror på att han skapat en läroplan för att barn och ungdomar ska utveckla sin kreativa förmåga.
– Han har inte varit utanför Asien med sin läroplan tidigare, berättar friskolans rektor Hemal Abeysekera om det unika besöket.
De känner varandra sedan Hemal arbetade på Sri Lanka under tre år. Nu fick vännerna återses i Sverige.
– Han vill utveckla modellen från Toyota och få ungdomarna att börja tänka i nya banor. Han satsade på att få in det tänket redan från förskolan i Japan, så kritisk granskning börjar redan där, berättar Abeysekera.
Efter nyår har Ljusfalls friskola börjat att mixa samman den svenska läroplanen med en japanska.
Den nya svenska läroplanen ger utrymme att ta in universella metoder, men det kommer inte att bli en heljapansk profil på skolan.
– Vi ser att eleverna tar för givet att det som står i sociala medier gäller. Hur kommer vi att utveckla mänskligheten med ett sånt tänk? I Japan ligger barnen före och ställer andra frågor redan i andra klass. Här känns det som vi stänger locket för såna tankar, säger Hemal.
Han vill engagera barnen i nya sätt att lära sig och beskriver japanernas framgångar ur ett historiskt perspektiv.
– De förlorade precis allting under andra världskriget genom atombomben. Kollar man Hiroshima idag, ser man hur de reste sig. De byggde på utbildning och nu har Japan nått sin utopi.
Det japanska besöket blev ett möte mellan olika kulturer. Direktör Kikuchi pratade engelska med eleverna.
– Han tyckte att det var väldigt spännande och berättade om skillnaderna, att i Japan städar barnen sin skola, de bugar när de kommer till skolan och när de går hem, för att skolan är en helig plats där framtiden byggs. Man ska ha respekt för sin skola, berättar Hemal.
Det födde många tankar och reflektioner hos barnen i Ljusfall.
– Han reagerade på vilken frihet barnen fick här, när han var uppe i vår fritalokal.
Skolan jobbar med tankesättet och med programmering med robotteknik. Teknikämnet får 50 minuter per vecka och det kommer även in i naturvetenskapen.
Är det gratis?
– Nej, men vi har inte betalat något för läroplanen eftersom jag känner honom. Men vi har inte har ekonomi att ta in allt nu. It-grejerna är dyra. Men jag vill börja med tankestrukturen i förskolan. Det testade vi i Sri Lanka, att tänka kritiskt genom leken.
Har det testats på andra platser i Sverige?
– Han har inte tänkt på västvärlden, men hjälpt till i Indien, Singapore och Kina till exempel.
Hur har föräldrarna tagit emot det här?
– Vi har inte gått ut med det. Jag har sagt till föräldrarna att jag vill att Ljusfall ska leva och komma in med nya tankar. De vill att vi tänker i nya banor här ute i den här miljön.
Kan man inte få in kritiskt tänkande utan japansk filosofi?
– Mycket väl, men jag tror att vi är lite idéfattiga eftersom vår samhällsstruktur inte ser ut som i Japan.
Läraren Sara Josefsson har ännu inte kommit igång med den japanska modellen i sin undervisning.
– Det känns absolut spännande och stimulerande, att kolla hur vi kan ha nytta av det, säger hon.