Länsstyrelsens nej till skyddsjakt på varg imponerar inte på flera markägare och djurhållare i södra Hällestad.
– Jag hade en grupp kvigor betandes här, som fick panik och skuttade omkring på tå med huvudet högt. Förut har de varit helt lugna och kommit fram till oss, nu hoppade de i stället över staketen och försvann in i skogen, berättar Per Frännek och tittar ut över markerna.
Det var i närheten där vi befinner oss varg rev och dödade 14 får den 4 augusti i år.
– Det är klart vi misstänker att det är vargarna som skrämt kvigorna. En av kvigorna fick vi in ganska snabbt. Men de andra tog det oss fyra dagar att lokalisera. Sammanlagt lade vi ned cirka 30 timmar, som vi kunde använt till annat inom vårt lantbruk, säger Per Frännek.
Han framhåller att det som hände hans djur kanske går att leva med. Men det är många fårbönder i området, som känner stor oro.
– Vad vi vet är det två vargar i reviret, en hane och en hona. Vad händer om de får valpar? Då växer reviret och risken för vargattacker ökar. Det känns orimligt med tanke på alla problem det för med sig.
Jonny Pettersson är markägare vid Jägestorp.
– Vi ska värna om den biologiska mångfalden. Men vi har betesmarker som växer igen om det inte går djur där. Vågar vi inte ha djur på grund av vargen så tvingas jag plantera träd i stället och vad händer då med den biologiska mångfalden? undrar han.
Per Frännek:
– Det blir en målkonflikt. Samhället vill ha både vargen och den biologiska mångfalden, men båda sakerna kan inte vara kvar. Min åsikt är att det inte ska finnas varg i bebodda trakter.
Efter den senaste vargattacken lämnade tre markägare och djurhållare var för sig in ansökan om tillstånd för skyddsjakt på varg till länsstyrelsen. Svaret blev ett nej.
– Hur går det med vår trygghet? Vi känner oss otrygga när vi ska rasta våra hundar. Vårt jaktlag halverade det antal djur vi brukar skjuta senast, på grund av att ingen vill släppa sina hundar. Då ökar vildsvinsstammen och det uppstår andra problem, säger Jonny Pettersson.
Varför beviljade inte länsstyrelsen skyddsjakt på vargarna?
– Vi har riktlinjer att gå efter, som är lika i hela södra rovdjursförvaltningsområdet. Efter tre angrepp inom sex månader, när man inte har rovdjursavisande stängsel, kan länsstyrelsen bevilja skyddsjakt. De angrepp som varit är för långt ifrån varandra tidsmässigt, säger Mia Kjällander, vilthandläggare på länsstyrelsen.
Väger ni in aspekter som biologisk mångfald och trygghet i era beslut?
– Ja, det gör vi. Vi ser brett på det här och väger in så mycket vi kan i våra beslut. Jag förstår att människor känner oro, men det är också en ny verklighet att anpassa sig till och det är ju frivilligt var man vill bo. Man ska också komma ihåg att det är många djur som kan bli farliga när de blir trängda. Det var inte länge sedan en kvinna blev ihjälsparkad av en älg.
Finns det någon plan för hur många vargar det ska finnas i området i framtiden?
– Nej, det finns det faktiskt inte. Efter den 1 oktober ska vi söka av området mer noggrannt med kameror och också leta efter spillning, för att se om vargparet har fått valpar.
Så i princip kan ett vargrevir blir hur stort som helst så länge vargarna inte attackerar och dödar till exempel får mer frekvent?
– Ja, att Naturvårdsverket ska ge länsstyrelsen tillstånd att bevilja licensjakt på varg känns inte troligt. Blir situationen ohållbar med fler vargattacker så kan länsstyrelsen bevilja skyddsjakt längre fram, säger Mia Kjällander.