"Det är klart att hela situationen skapar stress och oro. Självklart vill jag fortsätta göra nytta i ett arbete som jag älskar", säger Sara Svensson.
Sara Svensson, arbetar som logoped på rehabmedicinska avdelningen på vårdcentrum i Finspång. För några veckor sedan fick hon beskedet att hon inte har sitt jobb kvar – hon är varslad om uppsägning av sin arbetsgivare Region Östergötland.
Detta som en del i regionens stora besparingsprogram.
– Jag älskar verkligen mitt jobb och blev oerhört ledsen och besviken över beskedet att jag ska bli av med mitt drömjobb. Att avdelningen där jag jobbar läggs ner är fruktansvärt. Det är läkare, lärare och småbarnsföräldrar mitt i livet som kommer att drabbas hårt och som inte kommer att få den hjälp de behöver, förklarar Sara samtidigt som sonen, Herman tre månader, nyfiket spanar in sin mamma från golvnivå i huset i Grytgöl.
Maken Josef jobbar den här dagen från kontoret på övervåningen.
Nästa sommar förlorar Sara Svensson sitt arbete på vårdcentrum i Finspång.
Sara Svensson är för närvarande föräldraledig och ska börja arbeta igen vid nyår. I juli nästa år har hon gjort sin sista arbetsdag i den anställning hon har nu.
– Det är klart att hela situationen skapar stress och oro. Självklart vill jag fortsätta göra nytta i ett arbete som jag älskar. Vi köpte huset här för ett par år sedan och lånen ska betalas. Nu är jag hyfsat ung och hoppas förstås att jag kan få ett annat arbete med den utbildning och erfarenhet jag har. Men det känns som att hela den här processen kunde ha genomförts på ett bättre sätt.
Det har blivit många samtal för Sara för att reda ut vad som gäller när hon nu varslats om uppsägning av sitt arbete inom Region Östergötland.
Hur menar du?
– Personen som ringde mig från HR-avdelningen förklarade att jag stod på en lista för personal som riskerade att bli uppsagda. När jag ställde en motfråga om jag hade en chans att inte bli uppsagd, så svarade hon nej.
Det är tre logopeder som arbetat på vårdcentrum i Finspång i minst fem år inom regionen.
– Vi logopeder blev av någon anledning ett eget driftområde i Finspång. Medan till exempel arbetsterapeuter och fysioterapeuter i Finspång tillhör ett större driftområde i Norrköping.
Hennes poäng är att om logopederna i Finspång också tillhört det större driftområdet, så hade det varit en större chans att hon haft sitt arbete kvar.
– Ja, så är det ju. Det känns orättvist.
Sara tycker det varit rörigt med otydlig informationen från flera olika håll.
Sara Svensson tycker det varit rörigt med informationen från flera olika håll.
– Det har verkligen varit under all kritik, det har varit många olika besked. Det har varit svårt att få ja eller nej på mina frågor. Det har varit samtal som varit så otrevliga att det slutat med att jag gråtit. Jag har aldrig varit i den här situationen förut, men jag vill ha tydliga besked om vad som gäller.
Har du fått en fråga om omplacering?
– Ja, det handlade om ett sju månaders vikariat i Motala i en helt annan verksamhet som jag inte kan. De som omplaceras drabbas nästan lika hårt som de som blir uppsagda. Tänk att bli ofrivilligt placerad i en verksamhet man inte kan eller vill jobba i. Det påverkar patientsäkerheten. De som drabbas värst av varslet är patienterna, det vill säga invånarna i Östergötland, säger hon.
Sara söker nu jobb utanför Region Östergötland, samtidigt som hon funderar på att studera igen.
Hur är stämningen på jobbet?
– Nu har jag inte varit där jättemycket eftersom jag är föräldraledig, men jag har varit på möten och haft kontakt med mina fantastiska arbetskamrater som varit ett stort stöd för mig. Det är upprört och en stor besvikelse. Alla drabbas på något sätt. Antingen blir man varslad, eller omplacerad, eller med i en ny organisation med nya kollegor och kanske nya ovana arbetsuppgifter.
Hur tänker du framåt?
– Jag söker just nu jobb utanför Region Östergötland och funderar också på om jag ska studera. På sikt måste jag hitta ett nytt drömjobb, konstaterar Sara Svensson.