Bibliotekarien Maria Karlsson är ansvarig för klubben, bokcirkeln som träffas varannan torsdag på Bildningen och hon kunde räkna in åtta deltagare vid första mötet:
Men vad är då manga för något?– Det är det japanska ordet för tecknade serie och betyder därmed samma sak som comics på engelska, förklarar Maria Karlsson.
– Men numera, tillägger hon, har ordet manga mer fått ge karaktär åt just det som kallas mangaserier, en väldigt speciell tecknarstil.
– Serien som la grunden för hur manga ser ut idag heter Atro boy och finns översatt här på Finspångs bibliotek och skapades av tecknaren Osamu Tezuka 1952, sedan han efter ett besök i USA blev inspirerad av Disneys tecknarstil, där djuren har väldigt stora och uttrycksfulla ögon.
Vad kännetecknar då den tecknarstilen?– Framförallt att mangaserier är uppbyggda som en enda lång historia, till skillnad från exempelvis Kalle Anka-serier, där du bara kan gå in och börja läsa vilket kapitel du vill.
– Men en mangaserie är uppbyggd från början till slut, så du måste alltså läsa dem i nummerordning för att förstå sammanhanget i handlingen. Då kan det handla om 70 volymer, men det finns också seriestrips som bara är fyra rutor lång, eftersom manga i grunden ju betyder tecknade serier och de går ofta i dagstidningar.
Vad är det som ni sysslar med i klubben? Ritar ni mangateckningar?– Framförallt läser vi mangaböcker och diskuterar dem i bokcirkeln. Men det händer också att vissa i klubben ritar mangateckningar, som då framförallt kännetecknas av att figurerna har stora ögon.
Kan vem som helst komma med i klubben?– Ja, det enda kravet är att man ska vara minst 14 år och det beror på att mangaböckerna, som vi läser på nätet, är på engelska och vi har bedömt att man nog måste vara 14 år för att kunna klara av att läsa böcker skrivna på engelska, utan några större problem.
Finns det inga mangaböcker översatta till svenska?– Jo, det finns det, men det är inte så många, utan de flesta och de som vi använder oss av i klubben, är på engelska, säger Maria Karlsson. Men något som många känner till är serien "Bleckmossen" i Kamratposten och den följetongsserien, som är på svenska, är ganska mangabaserad. Det syns tydligt på karaktärerna med stora ögon och flygigt hår.
– Jag kan tillägga att vi har en hylla med mangaböcker på Finspångs bibliotek som man kan låna om man är intresserad.
Handlar böckerna mycket om japansk miljö och japanska karaktärer?– Nej, det vill jag inte säga. Handlingen kan förläggas till vilken värld som helst och mangaförfattarna bygger ofta helt egna världar. Exempelvis serien Hetalia, som var jättepopulär för några år sedan, handlade om att varje land i världen fick en egen karaktär och i handlingen utspelades världshistorien. Det började med andra världskriget, där karaktären "Tyskland" går omkring och hittar "Italien", och man fick läsa korta, men faktabaserade berättelser.
Finns manga även på tv och film?– Ja, det är väldigt många mangaserier som även blir tecknade tv-serier, så kallad "anime", en fortkortning av ordet animation. Många kallar det felaktigt för manga-film, men den korrekta versionen är att manga är böckerna och anime är på tv. Serier som Sailor Moon dubbades till svenska och sändes i TV4 redan 1992-97, och trycktes även som serietidning. Pokémon, som dock baserats på spelet och inte en manga, räknas även den som anime.
Vad är då det bästa med mangaböckerna?– Man får mycket inspiration av att läsa dem, både när det gäller miljön och handlingen i böckerna, menar Alma Lejon som är en av deltagarna, som också är klädd i speciella mangakläder vid det här först mötet för året.
– Det kallas cosplay och går ut på att man klär sig efter någon speciell figur och min karaktär heter Lucy Heartfilia.
– Och jag tycker att man hela tiden lär sig saker av karaktärerna i böckerna och utvecklas med dem.
Sabina Lindh tycker även om att göra egna teckningar:
- Mangateckningar har ju en viss stil, med bland annat stora ögon på karaktärerna, som symboliserar att ögonen är själens spegel och när de blir stora blir de också mycket uttrycksfulla och visar extra mycket känslor.