– Ja, det känns jättespännande. När jag var liten så älskade jag bokbussen som kom till Skärblacka. Där hängde jag mycket. Jag fick också förmånen att arbeta tillsammans med ”min” bokbussbibliotekarie när jag blev äldre, berättar Elisabeth som har en historia i Finspång, där hon som tonåring gick på Bergska skolans gymnasium och läste humanistisk linje.
Efter studier i Borås började hon sin karriär som bibliotekarie på De Geergymnasiet i Norrköping.
– Jag blev gymnasiebibliotekarie och tyckte det var riktigt kul. Att arbeta med ungdomar gjorde att jag blev både uppfylld och glad, men också något frustrerad ibland, säger Elisabeth och skrattar.
En liknande befattning blev det några år på Nyströmska skolan i Söderköping, innan det blev en ny tjänst på De Geergymnasiet, återigen som gymnasiebibliotekarie.
– Efter ett tag kände jag att jag ville prova på något nytt och sökte en tjänst som bibliotekarie på Stadsbiblioteket i Norrköping. Det var intressant att för första gången i arbetslivet ha kollegor att diskutera med som direkt förstod vad man pratade om.
Nedmonteringen av skolbiblioteken är något som får Elisabeth att om inte se rött, så i alla fall vara riktigt irriterad och besviken över.
– Att ha skolbibliotek är superviktigt och det skulle behöva jobbas mycket med grundskolan. Där behövs det en förändring och förbättring. Miljön här i Bildningen med ett bibliotek och två gymnasieskolor är perfekt och en bra plattform att stå på för att utveckla vår verksamhet.
När annonsen om tjänsten som chef för biblioteket i Finspång kom så tvekade inte Elisabeth att söka.
– Nej, den var attraktivt utformad, jag sökte och fick jobbet.
Ett jobb hon bara haft i tio dagar.
– Ja, det är mycket att sätta sig in i och många att träffa. Visst har jag idéer på förbättringar jag vill genomföra, men inget jag vill gå ut med i tidningen innan jag har förankrat dem hos personalen och min chef.
Intervjun glider osökt in på löpning som är ett stort intresse för Elisabeth och även maken Niklas.
– Jag springer gärna långt. Att vara med i New York Marathon var en häftig upplevelse. Det händer något i huvudet när jag springer. I höst blir det Stockholm Halvmarathon och Lidingöloppet, förklarar Elisabeth.
Att man som bibliotekschef läser en hel del böcker kanske inte är helt oväntat.
– Amerikanskan Tawni O’dell är en absolut favorit. Hon skriver bland annat om småorter som är på dekis med nerlagda gruvindustrier. Det är lite svart men det finns humor. Curtis Sittenfeld, Margaret Attwood, Philip Meyer och den norska romanförfattaren Lars Mytting är andra höjdare. Jag är ”old school” och måste ha boken i min hand. Jag gillar det tryckta och vill se bokstäverna och orden, poängterar Elisabeth Cserhalmi.