– Taxenivån är för låg i förhållande till kvalitén man rättmätigt ställer och då går inte ekonomin ihop. Tyvärr. Ersättningen för utprovad hörapparat (2 900 kronor) räcker inte på långa vägar när andra kostnader (administration, kvalitetskontroller etc.) tillkommer, säger chefen Anders Bjerkhoel, öron-, näsa-, halsläkare, som förutom mottagningen i Finspång har verksamhet i Åtvidaberg och Kisa.
Företaget öppnade i Finspång förra vintern efter det att landstingets hörselcentral – som då höll öppet två dagar i veckan i Finspång – stängde verksamheten på grund av personalbrist.
Dåvarande Landstinget i Östergötland (idag Region Östergötland) beslutade 2013 att införa så kallat vårdval inom ”primär hörselrehabilitering” med start 1 oktober för att minska den långa kön till hörselvården.
Legitimerade audionomen Lotta Carlfjord, tidigare Hörcentralen, Vrinnevisjukhuset i Norrköping, är idag uppsagd tillsammans med två medarbetare.
– Jag vet att det pågår samtal med Klas Lindström, som hållit i vårdvalsprojektet och olika beslutsfattare inom Region Östergötland, där man försöker komma fram till hur man ska lösa detta med att mottagningen upphör i Finspång. Det tittas på om det finns en chans att den blir kvar, men i annan regi. Finspångs kommun är relativt stor och det finns underlag för att en audionom arbetar där. Här finns också en mätbur installerad där det går att följa patientens hela utprovningsförlopp, förklarar hon.
Lotta Carlfjord anser att det vore en stor vinst för de hörselskadade att kunna få fortsatt service på hemmaplan.
– Många är äldre och orkar inte åka buss. Ofta behövs följeslagare och färdtjänst. Det är även en nackdel för yrkesverksamma som förlorar arbetstid.
Hörselcentrum uppskattar att ungefär 300 patienter besöker mottagningen för att få hjälp med trasiga hörapparater eller justera förstärkningen. Cirka 220 Finspångsbor har hunnit få nya hörapparater.
– Jag skulle gissa att mer än 1 000 personer i Finspångs kommun har hörselnedsättning som kräver hörapparat, säger hon.
Hörselskadades Riksförbund (HRF) hade delade meningar inför vårdvalet.. Tydliga regler välkomnades, men ersättningarna till vårdgivarna sågs som för låga.
Jan-Peter Strömgren, förbundsordförande:
– Det är förvånande att landstinget väljer att riskera vårdkvaliteten. I andra delar av landet har vi sett hur audionomer har tvingats skynda på hörapparatutprovningar för att det inte ska bli för dyrt för företaget. Det kan få allvarliga följder för vårdkvaliteten, varnade han.
En normal, okomplicerad utprovning av hörapparater kräver tre, fyra besök med behovsanalys, hörselmätningar plus återbesök med justeringar av inställningar samt möjlighet att under en tid prova hörapparaten i skilda vardagsmiljöer. Han anser att ersättningsnivåerna omöjligen täcker in allt detta.
– Vill man bedriva hörselvård och använda Region Östergötlands sortiment måste ersättningsnivåerna inom vårdvalet vara högre. Det går inte att jaga andra inkomstkällor.
Fotnot: Vårdval inom hörselvården innebär att den som behöver hörapparat kan vända sig till privata hörselföretag – auktoriserade av Region Östergötland – vars patientavgifter gäller.