Sedan förra läsåret, 2021/2022, satsar Finspångs kommun på studie- och yrkesvägledning för alla elever i grundskolan.
– Annars är det i årskurs 7–9, som det satsas, men börjar man i årskurs 7 kan det vara för sent. Tanken med det här är att starta så tidigt som möjligt. Finspång är en av ett fåtal kommuner i landet som har valt att ha en studie- och yrkesvägledare som jobbar riktat mot lägre år, F– 6, säger Katarina Stenberg, studie- och yrkesvägledare för grundskolorna i Finspångs kommun.
Varför behövs studie- och yrkesvägledning i så unga år?
– Forskning visar att en tidig start ger bättre valkompetens för barnen. Den tidiga vägledningen ligger till grund för ett livslångt lärande, en vägledning som ska vara likvärdig och finnas med som en röd tråd under hela skolgången, i alla skolformer. Det handlar om att alla elever ska få den kunskap och de verktyg som de behöver för att göra väl underbyggda val i framtiden.
Katarina påpekar att det inte rör sig om vägledning i form av gymnasieval, som elever i årskurs 8 och 9 gör.
– Det här integreras i vanliga undervisningen och ska hjälpa eleverna att få kunskap om sina styrkor och intressen.
Enligt Skolverket är många ungdomar osäkra på vad de vill göra efter skoltiden och konstaterar att samtliga elever under sin skoltid behöver utveckla de kunskaper och kompetenser som krävs för att aktivt delta i samhälls- och arbetslivet.
Hur går det till att vägleda riktigt unga elever?
– Det kan handla om självkännedom, lyfta upp styrkor och svagheter, jobba mycket med att välja olika egenskaper för att få en bild av vad som krävs i olika yrken. Man jobbar naturligtvis olika med de olika årskurserna. Det kan vara att förstå vad det betyder att vara snäll mot andra eller att jämföra forna tiders jobb, med nutida arbeten, säger Katarina Stenberg.
Hon har rollen vid kommunens samtliga tolv grundskolor, inklusive särskolan, och klass F–6 innebär barn i åldern sex–tolv år.
– Det här är bred yrkesvägledning, som är hela skolans ansvar. Alla skolor har olika förutsättningar. Till exempel Brenäs skola, med cirka 30 elever och Storängsskolan, med drygt 430 elever, det finns stora skillnader och förutsättningar. Jag är ett bollplank för rektorerna och deras personal för hur vi kommer jobba vid de olika skolorna.
Tror du att barnen är mer förberedda för kommande studieval och yrkesval redan när de börjar i högstadiet, tack vare satsningen?
– Tanken är att det ska vara så, unga i dag är så medvetna om vissa saker, men kanske inte alltid om vad som krävs för att få sitt "drömjobb" eller bara ett jobb. Alla kan inte bli läkare, men alla ska veta att möjligheten finns. Det handlar också om att skapa samverkan mellan näringsliv och skola. Vi ska samarbeta med företag, göra olika studiebesök, så att barnen får inblick i vad olika yrken innebär. Olika yrken har olika status, men alla yrken behövs.
Vad är målet med satsningen?
– Först och främst ska vi säkerställa att alla skolor har en plan för hur studie- och yrkesvägledningen ska fungera och vilka olika aktiviteter som passar på respektive skola. Mitt långsiktiga mål är att få till en bättre samverkan mellan Finspångs näringsliv och Finspångs skolor. En samverkan som inkluderar alla skolformer och åldrar och då även Prao för årskurs åtta och nio, konstaterar Katarina Stenberg.