– Det här innebär att jag får nya historier att berätta, säger 87-årige Jan-Erik Karlström från Linköping när vi träffas i Gruvstugan, där han tänt en brasa i den öppna spisen och hällt upp kaffet.
Jan-Erik kan allt om gruvhanteringen i området, han har skrivit böcker, gjort teater och är flitigt ute och föreläser. En historieberättare sav rang, där åldern inte suddat ut minne av namn på personer och platser, årtal och berättelser. Han har hela tiden trott på att gruvan var äldre än vad som sagts.
– Vi har med säkerhet kunnat säga att Bagghyttan var i drift 1377. Från den tiden finns det ett köpekontrakt som visar att Bo Jonsson Grip köpte gruvan.
Men Erika Räfs 14c-datering kom ändå som en glad nyhet och gör gruvan 100 år äldre. Så här skriver hon i sitt besked.
"Man kan med största sannolikhet säga att hyttan har existerat cirka 1285–1390 och sannolikt kommer kolet från en mycket aktiv del av hyttan. Det innebär att Bagghyttan, och med största sannolikhet andra medeltida hyttor i Hällestad, är samtida med de medeltida hyttorna i det mer uppmärksammade Norbergs bergslag."
En längre rapport från Erika Räf är att vänta.
Det var i våras som arkeologen med kollegor tog prover från det inre av Bagghyttan, som anses vara den äldsta av gruvorna i området. Hon har gjort det som ett eget projekt med hjälp av Hällestads hembygdsförening.
För Jan-Erik Karlström är målsättningen att via Gruvstugan levandegöra Hällestads bergslags historia. Den kan nu göras än äldre.
– Jag är alltid noga med att framhäva att berättandet från så avlägsna tider balanserar på den smala eggen mellan sant och sannolikt. Den här undersökningen styrker sannolikheten i mitt berättande och öppnar dörren för nya historier, säger han.
Han berättar att Sverige vid den här tiden höll på att resa sig efter digerdöden och att det nu kom nya tekniska genombrott när det gäller gruvdriften. 1100–1200-talet var också en framgångsperiod när det gäller samhällsutveckling och uppodling.
Hur det såg ut i området vid den här tiden går inte att veta, men Jan-Erik tror att det kan ha funnits enstaka gårdar.
– Från 1630 och århundradet ut var den bästa tiden, sedan började malmen tryta i gruvorna och tyngdpunkten försköts norrut. 1820 upphörde gruvdriften helt.
Nu ger han sig snart ut på nya föreläsningar som kommer att innehålla nya berättelser, som han inte kunnat komma med tidigare.