– Kommunens ekonomi började spåra ur redan 2017 och sedan dess har det sett ut så här med minussiffror. Ju längre vi väntar desto svårare blir det att komma ikapp. Budgeten är kommunens viktigaste styrinstrument och måste följas. Kommunen behöver överskott för att klara inflationen och kommande investeringar. För det krävs att vi kan bygga upp ett kapital, utvecklar Inge Jacobsson.
Minus 57 miljoner kronor på verksamheten. Det är den kärva prognosen för Finspångs kommuns ekonomi efter årets första fyra månader. Den styrande politiska majoriteten (S+C+L) vill gå vidare med ett tuffare anställningsstopp och att spara ytterligare i kommunala verksamheter. Kommundirektören Johan Persson har nu fått i uppdrag av politikerna att spara ytterligare 15 miljoner.
Men enligt moderaterna räcker det inte. Till en början föreslås att de politiska arvodena sänks med fem procent. Oppositionsrådet Inge Jacobsson och partikollegan Per-Olov Strandberg vill dessutom gå mycket tuffare fram bland icke lagstadgade kommunala verksamheter och kraftigt se över antalet kommunanställda. De pratar om att minska organisationen med 60 till 70 tjänster.
– Att det börjas spara inom politiken ger tydliga signaler, säger Inge Jacobsson.
Nästa steg blir att göra en översyn av icke lagstadgade verksamheter, till exempel fritidssidan och kulturen.
– Har kommunen råd med fritidsgård, alla bibliotek och dagcentraler? Och varför måste Finspångs kommun ha eget städ? Här finns det en hel fungerande privatmarknad inom lokalvård som är konkurrensutsatt, säger Per-Olov Strandberg.
Enligt Inge Jacobsson är också räddningstjänstens verksamhet för kostsam i relation till jämförbara kommuner av samma storlek.
– Kostnaden måste ner, både vad gäller personal och utrustning. Verksamheten behöver utredas. Jag kan heller inte påminna mig att det finns andra kommuner än Finspångs vars transportenhet kräver taxilegitimation och yrkesförarkompetens för buss hos personalen. Överlag i kritiken mot kommunen hävdas det från näringslivet att det är svårt att under de förutsättningarna konkurrera lokalt.
Per-Olof Strandberg efterlyser vidare åtgärder för att se över kostnaderna för försörjningsstödet.
– Att ställa krav är inte fult. Det är för stora kostnader som går ut. Det ska redogöras inför varje utbetalning vilka jobb som sökts och vilka fler jobb personen tänker söka. Kommer inte personen till mötet blir det inga pengar.
Mats Annerfeldt (S), kommunstyrelsens ordförande, delar inte Moderaternas åsikter hur besparingarna ska ske.
– Det viktiga för oss är att vi fokuserar på strukturella förändringar ger effekt över tid snarare än panikbesparingar. Att spara 60 miljoner kronor på andra halvan av 2024 ser jag inte som realistiskt. Även om vi skulle säga upp folk skulle det inte ge effekt förrän in på 2025.
Enligt hans bedömning skulle besparingar på 60 miljoner kronor kräva betydligt fler åtgärder än vad moderaterna tar upp.
– Vi ska också komma ihåg att det inom skolans område redan har fattats beslut om omfattande förändringar som förväntas ge effekt över tid. Nu behöver vi utreda andra områden – fastigheter, lokalvård och transport, vård- och social omsorg – och jag instämmer i att vi kommer att behöva ifrågasätta vad vi har råd med i framtiden. Men det är inte aktuellt att lägga ett varsel på 60 personer.