Marie-Louise Ruud är på prao hos Willys i Finspång. Företaget har en lång tradition av att ta emot praoelever, men enligt praosamordnaren Katarina Stenberg borde fler följa efter.
Katarina Stenberg är studie- och yrkesvägledare och praosamordnare i Finspång. Hon ser nya orosmoln när kommunens åttondeklassare återigen ska ut på två veckors prao i mars och april. Förändringar måste till för att klara skolans uppdrag att ha obligatorisk prao, hävdar hon.
– Det får inte vara så att företagen känner sig tvingade. Men jag vill få företagarna mer intresserade, säger Katarina Stenberg.
Hon betonar att prao-eleverna inte ska arbeta eller ersätta någon utan se, känna på och vara delaktiga hur det är på en arbetsplats.
– Jag tycker att det viktigt att visa hela bilden av ett jobb. Så är det för alla. Ibland är det jättetråkigt och ibland precis tvärtom.
Vi har tidigare rapporterat om bristen på praoplatser. Vårterminens omgång slutade i positiva termer tack vare att många elever på Grosvadsskolan och Nyhemsskolan ordnade sina elevplatser själva. Dessutom kunde skolorna ordna fram flera platser.
Ett 30-tal privata företag brukar ställa upp. Ett företag som i nuläget inte tar emot prao är Rejmes Finspång.
– Alla får inte plats. Vi har skolungdom från gymnasiets fordonsprogram på långtidspraktik, säger Joacim Lindebring, platschef.
Anledningar till att inte ta emot elever är också att företaget saknar arbetsuppgifter, tidsbrist eller säkerhetsaspekten.
Kommunen erbjuder prao-platser inom skola, förskola och äldreomsorg. Högstadieeleverna får se hur verksamheten fungerar på lågstadiet, på förskolan är praoeleverna med personalen medan de inom omsorgen till exempel kan få läsa högt ur morgontidningarna för de äldre på boendet. Vad eleverna kan och får göra beror mycket på hur intresserade och självgående de är själva.
"Förändringar är ett måste för att klara uppdraget", säger Katarina Stenberg, praosamordnare.
Katarina Stenberg hoppas mycket på det kommande samarbetet med Tillväxt Finspång och verksamhetsledaren Anna Lövheim.
– Vi måste få till en samverkan och dialog mellan arbetsgivare och skola för det saknas i kommunen. Från grundskola till gymnasiet. Här ska det presenteras hur arbetsmarknaden ser ut och vilka möjligheter det finns i arbetslivet. Det samarbetet saknar jag. Det handlar inte heller bara om praoplatser utan om studiebesök hos företag och fadderverksamhet.
Anna Lövheim, verksamhetsledare, Tillväxt Finspång, bjuder in till rundabordssamtal för att locka fler företag i kommunen att ta emot praoelever under ett par veckor varje läsår.
Enligt Anna Lövheim är rundabordsssamtalet inbokat till den 5 december. Temat är hur Finspång ska få ett bättre prao-samarbete.
– Vi utgår ifrån en beskrivning som arbetsgivarna borde känna igen, den om brist på rätt kompetens och för få ungdomar som söker till de utbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden. Sedan vill vi få höra arbetsgivarnas bild av vad som gör att det är svårt att få ut ungdomarna på prao. Vi kollar först var skon klämmer innan vi försöker oss på lösningarna.
Sammi Håkansson, butikschef, Willys, Finspång, har tagit emot flera hundra praoelever i butiken genom årens lopp.
Sammi Håkansson, butikschef, Willys Finspång, har lång erfarenhet av praoelever.
– Genom åren har det blivit flera hundra. Vi brukar ha fyra till sex stycken åt gången. Tanken är att eleverna ska få ut någonting av det. Det är kul att bidra och hjälpa till.
Ungdomarna får gå med personalen och plocka varor och "fronta", det vill säga ta fram och snygga till i hyllorna.
– Vi visar hur man arbetar i butik och att passa tider. Oftast är det ungdomarnas första kontakt med arbetslivet, säger han.
Sammi Håkansson upplever att kontakten och samarbetet med skolan har förbättrats sedan eleverna aktivt själva söker prao-platserna.
– Fördelen är att ungdomarna är mer engagerade och tycker att det är roligt. Det läggs ner tid från vår sida och vi tycker att det är kul. I slutet av veckan brukar eleverna vara riktigt duktiga. Då är det "win win" för alla. Vi har moment som eleverna kan göra.
Och när det inte går bra?
– Då kommer man inte och dyker man upp är det bara tråkigt att bli placerad här om man inte vill. Tack och lov ser vi inte det längre. Willys är populärt. Att ungdomarna har roligt blir en reklampelare. Förhoppningsvis är det framtidens arbetskraft som praktiserar hos oss.
Katarina Stenberg, studie- och yrkesvägledare, Finspång
Marie-Louise Ruud går i nionde klass på anpassad grundskola. Hon uppskattar praon och arbetsuppgifterna hon får.
– Vi gör snyggt i hyllorna. Det är viktigt att det ser bra ut. Det som är svårt är om en kund frågor något och man inte har något direkt svar.
Handledaren Jimmy Moberg berömmer Marie-Louise och hennes klasskamrat. Redan efter två halvdagar lyfte han fram utvecklingen
– Hon jobbar självständigt, är trevlig, tycker att det är roligt och förstår arbetsuppgifterna. Personligen tycker jag att det är jättekul!