Familjen som fastar före festen
Anders och Johanna Lundberg skojar om att de är av riktig medelklass årgång 2007 med smak för sicilianska viner och lagom svängig musik.
Familjen Lundberg i Falun Fastar. Sixten, Johanna, Anders och Alma i vagnen, fastar varje år. De äter inget sött, mer än frukt, från askonsdagen till påskdagen.
Foto:
- Det är inte bara ett religiöst ställningstagande vi gör utan också ett politiskt, säger Johanna Lundberg.
Att fasta handlar ju om att tänka över vad vi gör med världen och med våra liv.
Mellan individen och Gud
Paret, som bor i Falun, har två barn, hus och bil och arbetar och studerar båda inom skolan.
Att prata om att man fastar ligger egentligen inte i sakens natur. Fastan sker mellan en själv och Gud och syftar till att man ska testa sig själv och ställa sig frågan varför man lever som man gör.
Anders och Johanna Lundberg har fastat tillsammans sedan de träffades för sju år sedan.
De första åren lät de bli alkohol och kött, men det var ingen större match. Därför valde de i stället bort sötsaker som de verkligen älskar.
- Frukt är det enda som är tillåtet, berättar Anders.
Tackar nej till efterrätt
Vi avstår från allt godis, alla bakverk, sylt och marmelad och läsk.
Och det är riktigt svårt till en början, men man vänjer sig.
När de är bortbjudna tackar de nej till efterrätten och bjuder de själva får det bli fruktsallad.
- När man väl är inne i det saknar man inte det söta. Det är intressant att det blir så för vad är anpassning och vad är att man faktiskt inte behöver allt det man tror man behöver, frågar sig Johanna.
Hur det blir med lördagsgodis för Sixten, snart fyra och ett halvt år, och Alma, 15 månader, återstår att se.
- Det är ju vårt val att fasta, inte barnens. Sixten får kanske ha sitt lördagsgodis kvar. Å andra sidan frågade han inte efter det i fjol så då fastade han också, säger Johanna.
Vilka är då fördelarna med att fasta?
- Man lever enklare under fastan och sedan festar man. Får jag spara mig så blir det ju roligare sedan och jag får testa min karaktär genom att avstå. Att fasta ger ju också verklig mening till påsken, säger Anders.
- Det är viktigt att fråga sig hur man ställer sig till saker och ting, egentligen.
Det är ju lätt att tala om solidaritet med de fattiga, men på medelklassvis är det lätt att man ändå alltid prioriterar att det egna köket blir färdigrenoverat, säger Johanna.
Att bryta sitt mönster
Att fasta kan i dag också vara att inte titta på teve eller att inte shoppa.
Eller att låta bli att motionera om man har en tendens att överdriva det.
- Jag skulle vilja stänga av teven under fastan. Den är både barnpassning och nedvarvningsmaskin för oss och det vore intressant att se vad vi skulle göra med tiden som blev över, säger Johanna.
- Jag är tveksam, säger Anders Lundberg och fortsätter: Visserligen skulle det bli en större match då, men ska film vara tillåtet och hur gör vi med Bolibompa?
Familjen Lundberg läser aftonbön med barnen på kvällarna och försöker ta sig till kyrkan så ofta det går under fastan och för dem är det viktigt att inte påsken blir en helg bara för fjällresor och Ikeabesök.
Firar med sött
Självklart firar de stort på påskdagen, årets verkliga höjdpunkt, med riktigt mycket sötsaker.
Varje rätt på påskbordet kan ha något sött i sig och barnen brukar knappt tro sina ögon när de ser mängden godis.
Fasta förekommer i de flesta religioner som ett sätt att komma närmare Gud.
I den ortodoxa kyrkan fastar man i princip varje onsdag och fredag året runt och dessutom flera längre eller kortare perioder varje år.
Påskfastan är den viktigaste fasteperioden och på vardagarna äter de ortodoxa bara en gång om dagen och inget animaliskt, inget vin och inget fett.
Muslimernas viktigaste fasteperiod är Ramadan då man varken äter eller dricker mellan soluppgång och solnedgång.
Judar fastar i samband med Yom Kippur, försoningsdagen.
Fasta förekommer också som kroppslig kur. I upp till tre veckor kan en frisk, vuxen människa leva på bara flytande kost och det anses att man då ger kroppen tillfälle att göra sig av med slaggprodukter och överskottsproteiner.
I den ortodoxa kyrkan fastar man i princip varje onsdag och fredag året runt och dessutom flera längre eller kortare perioder varje år.
Påskfastan är den viktigaste fasteperioden och på vardagarna äter de ortodoxa bara en gång om dagen och inget animaliskt, inget vin och inget fett.
Muslimernas viktigaste fasteperiod är Ramadan då man varken äter eller dricker mellan soluppgång och solnedgång.
Judar fastar i samband med Yom Kippur, försoningsdagen.
Fasta förekommer också som kroppslig kur. I upp till tre veckor kan en frisk, vuxen människa leva på bara flytande kost och det anses att man då ger kroppen tillfälle att göra sig av med slaggprodukter och överskottsproteiner.
Så jobbar vi med nyheter