Redan på 1300-talet ska koppar ha påträffats i Åtvidaberg.
1413 skriver kung Erik av Pommern under det privilegiebrev som ger bergsmän rätt att bryta koppar.
Där fynden görs i Bersbo och Mormorsgruvan växer gruvsamhällen fram. Men mot slutet av 1800-talet går kopparepoken mot sitt slut.
– I området fanns den näst största koppargruvan under sin tid, näst efter Falun, säger geologen Amanda Scott.
Hon driver prospekteringsföretaget Kodiak Minerals AB, som förra året ansökte om tillstånd att få ensamrätt att söka guld, silver, koppar, bly, zink och kobolt i två stora områden i Åtvidaberg.
– Främst är det koppar och zink vi söker, men också guld. Vi vet att det finns guld i områdena, speciellt i Mormorsgruvan.
Den ädla metallen, med ett stigande råvarupris, lockar.
– Det kan vara en hyfsat bra biprodukt, säger Amanda Scott.
Bergstaten har nu fattat beslut om undersökningtillstånd. De gäller två stora områden:
- Bersbo, som består av två områden om totalt 3 374 hektar. Ett mindre strax sydväst om Grebo och ett långsmalt som sträcker sig från norra Värna till Bersbo och Grönhög.
- Mormorsgruvan. Området är på nästan 2 550 hektar och sträcker sig även in i Linköpings kommun. Det har sin ena ände vid Slevringe, strax utanför Åtvidabergs tätort och täcker byn Mormorsgruvan med gruvområdet. Det sträcker sig vidare åt nordväst, förbi Hedingstorp mot Föltorp.
Områdena är inte slumpmässigt valda.
– Det beror på geologin. Hela området kan geologiskt jämföras med Norrbotten och Västerbotten, och med Bergslagen. Det finns många likheter med Aitik i Gällivare.
Amanda Scott förklarar likheterna med en förkastning som sträcker sig från Linköping till Olserum, i Västerviks kommun. Den passerar Åtvidaberg med Bersbo och Mormorsgruvan.
– Här finns koppar, järnmalm, sällsynta mineraler och ganska mycket guld. Men det är väldigt outforskat än, säger hon trots att två företag tidigare haft undersökningstillstånd i Bersbo och Mormorsgruvan.
– Områdena är inte tillräckligt undersökta, hävdar Amanda Scott.
Hennes företag Kodiak Minerals AB kommer nu att prospektera områdena.
– Vi kommer bland annat att använda en ny metod. Som vi vet har ingen gjort det tidigare.
Vad innebär det?
– Vi har tagit fram gamla gruvkartor, flera av dem är flera hundra år gamla. Vi har för Bersbo gjort en tredimensionell modell på gruvkroppen ser ut. Man ser infrastrukturen och hur djupa gruvorna är.
Ökar det möjligheterna att hitta nya fyndigheter?
– Ja, det handlar om att förstå malmkroppen mera vetenskapligt och inte bara borra efter fynd.
Koppardriften lades ner runt sekelskiftet 1900. Kan det finnas någon koppar kvar?
– Ja. Med dåtidens teknik behövde man den rikaste malmen för att få ut metall. Då behövde man malm med 10 till 20 procent koppar.
Med dagens processer kan malm med betydligt lägre halter koppar vara lönsam att bryta.
– Man behöver hitta flera miljoner ton råmalm. Kanske två till tre ton med en kopparhalt om två till tre procent, eller fem miljoner ton med en halt på 0,8 procent.
Vad händer om ni hittar så stora mängder? Kan gruvor återöppnas?
– Vi är väldigt tidigt i processen så det är för tidigt att säga. Målet nu är att komma igång med prospektering. Vi ska också undersöka områdena med drönare och göra magnetiska mätningar. Vi ska borra en del under våren, sommaren.
Kan ert arbete väcka oro bland närboende?
– Ja, men vi håller oss till alla regler och tar hänsyn till kultur, natur, lantbruk och de som bor i områdena.