Riksintressen från SAS till Polarbröd

Det är inte självklart att staten ska rädda SAS. Men inte heller att Polarbröd måste klara sig själv.

Här brinner ett svenskt riksintresse

Här brinner ett svenskt riksintresse

Foto: Jens Ökvist/TT

Ledare2020-08-26 07:05
Detta är en ledare. NT:s ledarsida är moderat.

I katastrofsituationer kan det vara svårt att tänka klart. Egentligen är det därför inte svårt att förstå Älvsbyns kommunalråd Tomas Egmark (S) när denne föreslår att regeringen ska utlokalisera en statlig myndighet till orten för att rädda jobben. Han är helt enkelt förtvivlad efter att kommunens största privata arbetsgivare Polarbröds fabrik brunnit ned.

Nu är det förstås inte någon bra lösning, däremot har Egmark rätt som kräver ett snabbt tillståndsbeslut, så att Boliden kan öppna sin planerade koppargruva i Laver. Likaså är det värt att fundera på Livsmedelsarbetarförbundets förslag om tillämpade permitteringsregler för de 270 anställda på Polarbröd som nu förlorat sin arbetsplats.

För Älvsbyn innebär 270 jobb vad det hade inneburit för Göteborg om Volvos fabriker brunnit. Det hade förstås varit en nationell katastrof. Fast på sätt och vis gäller det också branden i Älvsbyn.

Vad som är riksintresse och inte kan alltid diskuteras. Just nu står SAS framtid åter och väger, efter att företaget presenterat visserligen inte överraskande miljardförluster efter den coronadrabbade våren. Därtill kärvar förhandlingarna med pilotfacken, vilka som bekant har vanrykte om sig om att utnyttja sin ställning på sätt som ibland nästan påminner om miltanta brittiska fackföreningar för ett halvsekel sedan. Inte lika ideologiskt radikala företräder samtidigt pilotfacken anställda som inte med bästa vilja i världen kan kallas för låginkomsttagare.

Nu ryktas om ett listigt upplägg som skulle lägga ut kostnaderna för piloter och kabinpersonal i en sorts interna lågkostnadsbolag. Inte dumt, fast också ett i sig något tvivelaktigt upplägg som påvisar att SAS helt enkelt inte fungerar som det ska.

Under andra omständigheter vore den enkla lösningen konkurs. Men nu anses SAS med viss rätt vara ett riksintresse och det måste vi ta hänsyn till. Dock inte mer än att nedläggning faktiskt också måste vara ett möjligt framtidsalternativ.

Och om vi diskuterar riksintressen, bör vi komma ihåg att Polarbröd är en av Sveriges större producenter av just bröd. Därmed av inte föraktligt beredskapsintresse. Livmedelsförsörjning på rimliga villkor kan vara lika viktigt som nationella flygbolag. Det finns goda skäl att fråga sig om man kan underlätta företagets möjligheter att så snabbt som möjligt återuppta produktionen.