Jan Götz gör så mycket som möjligt i väntan på en detaljplan. Hittills har han investerat 80 miljoner och sålt flera egna fastigheter för att kunna investera i projektet utanför Norrköping.
För drygt två år sen berättade vi om företagaren Jan Götz planer för Torshagshuset. Under det nya namnet Spinneriet skulle den gamla fabriksbyggnaden omvandlats till bostäder.
Enligt planen skulle fastigheten på nära 15 000 kvadratmeter få omkring 100 lägenheter, fördelat på både hyres- och bostadsrätter. Det skulle också byggas till 32 balkonger, 64 parkeringsplatser, gym, pool och restaurang.
Jan Götz är en 78-årig entreprenör och fastighetsägare från Huddinge, som i januari 2016 köpte industrihuset från SA-fastigheter AB i Linköping för 15 miljoner kronor. Planen var att sälja av fastigheter på andra orter och satsa upp till 150 miljoner kronor på Torshagshuset, med sitt natursköna läge mellan Nedre Glottern och Torshagskärret.
– Omgivningarna är det stora. Ett rekreationsområde utan dess like. Min vilja att få göra det här och att hjälpa huset är större än pengarna, berättade Jan Götz i intervjun 2020.
Spinneriet, som är mer känt som Torshagshuset, väntar på att få en ny detaljplan som gör att det går att sätta dit balkonger och måla om den slitna fasaden.
Prognosen var att bygget skulle vara färdigt och klart för inflyttning i år. Men i dag, drygt sex år efter köpet, har arbetet fortfarande inte startat på allvar. Förklaringen är att det krävs en ny detaljplan från kommunen. Den gamla sade att fastigheten skulle vara en industribyggnad och för de nya planerna behövdes en ny plan – som tillåter bostäder.
Det har tagit tid.
– Nu går vi snart in på sista halvan av vårt femte år i väntan på en detaljplaneändring. Det är lite motigt, säger Jan Götz.
Under åren har det varit flera turer kring projekt. Redan 2017 fick han ett positivt planbesked av kommunen, men fick samtidigt höra att detaljplanearbetet på grund av hög arbetsbelastning inte kunde inledas förrän tidigast i början av 2020.
I stället kom Jan Götz och kommunen överens 2021 om att han skulle få testa ett annorlunda koncept för att få fart på detaljplanearbetet. Detta kallas byggherredriven process och innebär att byggherren, alltså Jan Götz, tar över delar av kommunens uppgifter och själv driver den inledande processen tillsammans med en egen planarkitekt. Kommunen får då en mer granskande roll.
– Redan 2018 gjorde vi ett första försök att få till den byggherredrivna planen men fick nej. Då hävdade kommunen sitt planmonopol. Att alla planer skulle författas ”inhouse”. Först när kommunen lovat att man skulle gå igång med byggherredriven plan, 2020, erbjöd kommunen oss att göra planen själva då det saknades resurser att driva den, säger Alf Sneller på Diabas arkitekter som Jan Götz anlitat.
Då hade Alf Sneller själv hög arbetsbelastning och tvingades lämna över uppdraget till en kollega i branschen. Ett utredningsarbete som underkändes av kommunen. Det ledde till att den byggherredrivna processen avslutades och kommunen tog tillbaka ansvaret för detaljplanearbetet samma år – som nu försenades ytterligare.
I november 2021, nästan sex år efter köpet, fick en ny tjänsteman Torshagshuset på sitt bord med uppdrag att få ut ärendet på samråd. Men dit har man ännu inte hunnit.
– Exakt vad det är som saknas för att en detaljplan ska bli klar och gå ut på samråd för ett beslut vet jag inte i dag, säger Jan Götz, som är besviken på kommunens kommunikation.
Insidan från en av de lägenheter som byggts för att gestalta hur de kommer att se ut i framtiden.
Badrum från en av 2,5-rummarna i visningslägenheterna i Spinneriet, där inget är uppkopplat i väntan på detaljplan.
För Jan Götz är det också frustrerande att vänta när han redan lagt ned 80 miljoner ur egen ficka på fastigheten. Under åren som gått har han renoverat de delar som inte kräver en ny detaljplan. I huset har visningslägenheter byggts, men utan vatten och avlopp, för att ge en bild av hur bostäderna kommer se ut.
– Det är inte helt dödläge för vi har rätt att byta stammar och vattenledningar med nuvarande detaljplan. Vi har fått nej till att måla om fastigheten och att montera balkonger, säger han.
Han är dock inte ensam om att få vänta. Att det tar lång tid att få fram en ny detaljplan är inte ovanligt, berättar Julia Stenström Karlsson, enhetschef för detaljplaneenheten på kommunens samhällsbyggnadskontor.
– Det är några års väntetid. Det är så det ser ut om det inte är något väldigt speciellt, säger hon.
Är det här en genomsnittlig tid för ett detaljplaneärende?
– Att det brukar vara så här, det skulle jag inte säga. Men jag upplever att vi har en bra kommunikation. Det har varit olika saker som inträffat. Man får dela upp det i olika delar, tänker jag. Att planarbetet och planbeskedet dragit ut på tiden, det har vi varit tydliga med när vi startade ärendet.
– Den har inte gått ut på samråd nu, på grund av utredningar som behöver göras färdigt. Tanken är att den ska gå ut efter sommaren, när allt är klart.
"Den har inte gått ut på samråd nu, på grund av utredningar som behöver göras färdigt. Tanken är att den ska gå ut efter sommaren, när allt är klart", säger Julia Stenström Karlsson.
Även Reidar Svedahl (L), som är ordförande i samhällsplaneringsnämnden, är medveten om att detaljplanerna ofta tar tid.
– Sett till bygglov har vi inte långa handläggningstider idag. I snitt är det 20 dagar där. Men när det gäller detaljplaner har vi en kö som är lång. Om det går på räls så är en rimlig tid ett år, kanske något längre. Det ligger en demokratisk process i det här också vilket kan ta tid. Nu är det är det exceptionellt långa väntetider med många i kö, då kan det ta flera år, säger Reidar Svedahl.
Samhällsplaneringsnämnden har dock jobbat fram en prioriteringsplan för att skynda på arbetet. Detaljplaneändringar som kan ge många nya arbetsplatser eller många nya bostäder lyfts fram. Mindre projekt prioriteras ned.
– Har vi önskemål om att göra detaljplaner som inte har stöd i översiktsplanen så vet vi att chansen att det går igenom är ganska liten. Då lägger vi inte mycket skattekronor på dem. Risken är annars att vi lägger kraft på något som inte blir av.
Är det så i det här fallet?
– Nej, det tror jag inte. Det har varit olyckliga omständigheter som gjort att det dröjt som har att göra med sjukdomar och liknande. Men generellt har vi också satsat extra pengar i budgeten för att försöka hitta fler personer som kan jobba med att ta fram nya detaljplaneförslag, säger Reidar Svedahl.
"Det vi har lärt oss generellt om byggherredrivna detaljplaneändringar är att det inte blir billigare, inte snabbare. Men det blir ett bättre resultat och mindre missförstånd", säger Reidar Svedahl (L).
Reidar Svedahl var positiv till att testa Jan Götz projekt som den första byggherredrivna detaljplanen i Norrköping.
– Jag var ivrig på att få igång det, då jag trodde på idén. Jan Götz hade en person knuten till sig som gjort det tidigare. Därför trodde jag att det var ett bra fall att pröva det på.
Norrköpings kommun har redan dragit lärdomar om den nya sättet att jobba.
– Det vi har lärt oss generellt om byggherredrivna detaljplaneändringar är att det inte blir billigare, inte snabbare. Men det blir ett bättre resultat och mindre missförstånd, säger Svedahl.